Menu Close

Category: SARS-CoV-2

Ytterligare studier bekrÀftar att barn kan ha samma virusnivÄer av SARS-CoV-2 som vuxna

Att barn kan ha samma virusnivÄer som vuxna har visats tidigare, men bekrÀftas av nya studier. Ytterligare studier visar Àven att barn ofta har underdiagnosticerats vad gÀller deras smitta av COVID-19.

DÀrtill visar en stor dansk studie att fler barn i hushÄllet ökar risken för att ha smittats av viruset SARS-CoV-2, men dÀremot inte risken för att drabbas av sjukhuskrÀvande COVID-19.

1. Lika höga virusnivÄer ses hos barn & vuxna

Denna studie i JAMA Pediatrics, som dock inte Àr nÄgon metaanalys, kom ut under sommaren 2020. De fann till och med högre virusmÀngder bland de yngre barnen, men studien har kritiserats dÄ den Àr liten till storleken och dÄ populationen ev. Àr selekterad utifrÄn sjukhusvÄrdade fall (och vuxna hade t.ex. mild sjukdom). De uteslut dock t.ex. barn med svÄr sjukdom, samt de med okÀnd duration av symptom, eller de som var asymptomatiska.

Den vÀlkÀnde virologen Christian Drosten, visade liknande data Ànnu tidigare, men ifrÄgasattes dÄ: Man tyckte han hade haft för stringenta statistiska metoder (den senare uppdaterade versionen av studien finns hÀr). Denna studie har dock Ànnu inte publicerats i vetenskaplig tidskrift.
 
En ny preprintstudie tyder ocksÄ pÄ samma virusnivÄer bland barn och vuxna, med liknande nivÄer oavsett om man Àr asymptomatisk kontra symptomatisk, ifall man rÀknar bort den mest smittsamma perioden.
  • I den nya studien hade de 1184 deltagare, varav 424 (121 barn och 303 vuxna) hade haft icke-sjukhusvĂ„rdskrĂ€vande COVID-19. 760 (135 barn och 625 vuxna) var asymptomatiska nĂ€ra kontakter. De fann likvĂ€rdiga virusnivĂ„er m.h.a. en standardiserad (TaqPath) qPCR-metod: 7.14 log10 viruskopior/ml hos barn, 6.98 log10 viruskopior/mL hos vuxna.
  • VirusnivĂ„erna var ej signifikant skiljda mellan barn med kontra utan symptom (asymptomatiska). Hos vuxna sĂ„gs en skillnad, men bara nĂ€r de inkluderade symptomatiska patienter som provtagits inom 48 timmar frĂ„n symptomdebuten (se denna PNAS-studie för mer information om hur virusnivĂ„erna Ă€r högst kring, men som allra högst före symptomdebut).
  • I en noggrann Ă„ldersfördelning (se bild nedan) tycktes virusnivĂ„erna vara ganska lika Ă€ven i snĂ€vare Ă„ldersintervall, Ă€ven hos de asymptomatiska som visas hĂ€r (en signifikant Ă„lderskorrelation saknades dĂ€rtill).
  • De analyserade Ă€ven PCR-prover dĂ€r CT vĂ€rdet var under 25 (tydande pĂ„ högre virusmĂ€ngder), utifrĂ„n att sĂ„dana virusmĂ€ngder ökar risken för odlingsbart (dvs. potentiellt smittsamt) virus. De fann att andelen sĂ„dana prover bland vuxna och barn inte var signifikant skild (P=.28)
Screenshot

 

  • En ny studie frĂ„n USA i CDC-tidskriften Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) stödjer att barn tycks underdiagnosticeras, Ă„tminstone fram till tidig höst i USA. De fann en ratio pĂ„ 68 (i början av pandemin i maj), till runt 13 gĂ„nger i september 2020. Denna data kan dock mycket vĂ€l vara kraftigt förhöjd – dvs. risk för bias – utifrĂ„n att det var individer som uppsökt vĂ„rd, som lĂ€mnade blod för seroanalysen (men forskarna anger att tidigare data tyder pĂ„ god överenstĂ€mmelse)
  • Denna ratio Ă€r alltsĂ„ skillnaden i förekomsten av COVID-19 utifrĂ„n antikroppsdata (efter genomgĂ„ngen sjukdom), jĂ€mfört med hur barnen har diagnosticerats under sjĂ€lva sjukdomen, vilket som regel görs med hjĂ€lp av qPCR.
  • SĂ„ hĂ€r skriver forskarna i sin rapport om möjliga begrĂ€nsningar: “First, seroprevalence among a convenience sample of sera from one laboratory might not be representative of seroprevalence among all persons aged <18 years in Mississippi; therefore, actual numbers of SARS-CoV-2 infections in this age group might have been higher or lower than projected. Second, young persons who have blood collected for routine laboratory testing might differ from the general pediatric population with respect to underlying health conditions, access to care, or adherence to prevention measures including use of masks and physical distancing. However, compared with more representative serosurveys, residual sera from commercial laboratories have previously been shown to provide an approximate measure of community SARS-CoV-2 seroprevalence”.
OvanstÄende resultat Àr alltsÄ i enlighet med data frÄn tidigt i pandemin. Utöver JAMA Pediatrics-studien ovan kan t.ex. följande nÀmnas:
 
För en systematisk review om viral load (som dock ej gör en formell metaanalys utifrÄn t.ex. Älder), se t.ex. denna artikel i Lancet Microbe. De finner t.ex. att man i snitt utsöndrar virus i cirka 17 dagar i övre luftvÀgarna vid COVID-19.
 
 

2. LÀgre risk för barn att bli smittade (sekundÀrfall), Àven enligt metaanalyser

Studier som indikerade pĂ„ att barn kunde smitta lika vĂ€l som barn fanns ocksĂ„ tidigt i pandemin, Ă€ven om resultaten skiljde sig mycket mellan studier (se t.ex. denna genomgĂ„ng i Science). I en Science-studie frĂ„n 29:e april 2020 – frĂ„n ett kinesiskt, italienskt och amerikanskt forskarlag – undersökte de hur överföring av COVID-19 skiljde sig mellan olika Ă„ldrar, och bl.a. vad effekten av att stĂ€nga skolor kan ha pĂ„ överföringsdynamiken (dvs. konstanten R).

  • JĂ€mfört med Ă€ldre individer (15-64 Ă„r) fann de att barn i Ă„ldern 0-14 Ă„r har 34% av risken (dvs. 66% lĂ€gre risk) att smittas av SARS-CoV-2 (95% CI 0.24-0.49).
  • I stĂ€llet fann de att de som Ă€r 65 Ă„r eller Ă€ldre hade nĂ€ra 50% högre risk att smittas (1.47, 95% CI: 1.12-1.92).
  • Detta Ă€r dock en studie pĂ„ risken att erhĂ„lla sekundĂ€rsmitta, dvs. inte risken att barn kontra vuxna Ă€r indexfallet. En skillnad i sekundĂ€rsmitta stöds Ă€ven i denna metaanalys i JAMA Network Open med lĂ€gre risk för sekundĂ€rsmitta till barn (~17%) kontra till vuxna (~28%) i hushĂ„ll. De fann Ă€ven lĂ€gre risk frĂ„n asymptomatiska indexfall (0.7% kontra 18%). Liknande resultat för en skillnad i risken att barn smittas i hushĂ„ll, fann man Ă€ven i denna metaanalys i JAMA Pediatrics (44% lĂ€gre risk). Liknande resultat sĂ„gs i denna metaanalys i Journal of Infection.
  • Dock finns det samtidigt andra resultat, t.ex. den prospektiva smittspĂ„rningsstudie som tas upp under punkt 3 nedan. En risk med retrospektiva smittspĂ„rningsstudier Ă€r att de kan pĂ„verkas av faktorer som recall bias, som man ev. kan undvika med prospektiva smittspĂ„rningsstudier.

 

3. Prospektiv smittspÄrningsstudie finner samma risk för smitta frÄn och till individer i samtliga Äldersgrupper i hushÄllet

I en tidigare studie i CDC:s tidskrift Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) har de prospektivt följt indexfall och deras kontakter för att se hur risken för smitta ser ut i hushÄll.
 
Enligt meta-analyser Àr risken för sekundÀrsmitta i hushÄll strax under 20%, men estimaten varierar stort (se metaanalyser nÀmnda ovan) och tycks sÀllan utgÄ frÄn mer vÀsterlÀndska förhÄllanden. DÀrför Àr det intressant med en prospektiv studie för att ev. fÄ mer korrekta estimat.
 
I studien inkluderades 191 icke-symptomatiska familjemedlemmar (medianÄlder 28) till 101 (OBS) symptomatiska indexfall (medianÄlder 32), i snitt runt 4 dagar efter symptomdebuten. De bodde i Nashville, Tennessee eller Marshfield i USA. 14 barn ingick som indexfall, dÀrutöver var de flesta indexfallen i gruppen 18-49 Är (65 st). Efter att de inkluderades i studien togs saliv och nÀsprov för SARS-CoV-2 dagligen i 7 dagar, och dagbok över symptomen fördes.
 
Deras huvudfynd var följande:
  • Risken för sekundĂ€rsmitta, SAR, var i snitt 53% (sĂ„ betydligt högre Ă€n meta-analysernas estimat)
  • Den större delen av sekundĂ€rfallen var symptomatiska (totalt 36%); en mindre del asymptomatiska (totalt 18%), dvs. nĂ€rmast exakt samma fördelning som i Lancet-studien ovan, och ganska vĂ€l i linje med uppskattningar i litteraturen: (se t.ex. https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/M20-3012)
  • SAR var dĂ€rtill inte bara oberoende pĂ„ Ă„ldern för sekundĂ€rfallen, utan
  • SAR var Ă€ven lika oberoende pĂ„ Ă„ldern för indexfallen. DĂ€rmed fann de hĂ€r att risken att smitta lika stor frĂ„n ett indexfall som var barn som vuxen, och risken för ett barn eller vuxen att smittas av ett indexfall var ocksĂ„ lika stor.
Den högre risken för sekundÀrsmitta i den aktuella studien tror författarna kan bero pÄ att indexfallen rekryterades tidigt i sjukdomsförloppet, och att detta gjordes i USA, ett land som liksom Sverige lÀnge har haft mycket mildare/annorlunda karantÀnregler vid samhÀllsmitta (dock finns det likartade fynd med hög sekundÀrsmitta). En begrÀnsning Àr att man inte kan vara sÀker pÄ om det ev. fanns fler indexfall i hushÄllen (indexfallet antogs vara det första fallet med symptom, men individer kan ju ha olika inkubationstid och dÀrtill smitta presymptomatiskt), eller andelen smitta som kan ha kommit utifrÄn. DÀrtill var studien relativt liten men hade ÀndÄ mÄnga mÀtpunkter.
 
De rekommenderade utifrÄn de höga andelen asymptomatiska fall att man har regelbunden testning för att kunna upptÀcka dessa, samt att man i ett hushÄll med konstaterad smitta anvÀnder munskydd (de refererar till en studie i BMJ Global Health. Den studien fann att maskanvÀndning i hushÄllet (sÀrskilt före symptomdebut) var associerat med en betydligt lÀgre risk för överföring av smitta i samma hushÄll. Andra faktorer som ocksÄ associerades med risk för sekundÀrsmitta var avstÄnd till andra i samma hushÄll, diarré hos primÀrfallet, samt anvÀndning av desinfektionsmedel i hemmet
 
 

4. Stor dansk studie indikerar att hushÄll med fler barn har en ökad risk för att ha smittats av viruset SARS-CoV-2

 
I nya preprint-studien har man analyserat data frÄn 3 miljoner vuxna danskar: 449,915 vuxna i hushÄll med barn, som jÀmförts avseende risken att smittas med SARS-CoV-2, med vuxna utan unga barn i hushÄllet (2,629,821 vuxna). Deras ingÄende data strÀcker sig över perioden 27/2 till 15/11 2020.
  • De tittade pĂ„ vuxna i Ă„ldern 18-60. För att ingĂ„ i den primĂ€ra analysgruppen med barn i hushĂ„llet, behövde man ha ett barn i Ă„ldern 10 mĂ„nader till 5 Ă„r i hushĂ„llet. De anger att det Ă€r i denna Ă„lder som barn brukar bli smittade av endemiska coronavirus. HCoVs (de som har antagits kunna ge korsreaktivt skydd mot SARS-CoV-2). Vuxna med unga barn var som vĂ€ntat yngre Ă€n de utan unga barn (35 kontra 42 Ă„r), och oftare kvinnor (54 kontra 49%).
  • Generellt sett var risken aningen förhöjd för vuxna som bodde i hushĂ„ll med kontra utan barn i hushĂ„llet (HR 1.05).
  • I ytterligare analyser (sensitivity analyses) tittade de pĂ„ huruvida antalet barn pĂ„verkade denna risk. De fann att risken för vuxna tycktes öka med antalet barn i hushĂ„llet:
  • Att ha ett barn i hushĂ„llet förhöjde risken 3%, tvĂ„ barn med 13%; tre eller fler barn ökade risken med 42% (95%CI 1.09-1.84). Detta var i de justerade modellerna, dvs. justerade för möjliga confounders sĂ„som Ă„lder, kön, stadsmiljö, etnicitet och komorbiditeter.
No photo description available.
  • DĂ€remot sĂ„g forskarna som ses ovan, inte att antalet barn i hushĂ„llet ökade risken för sjukhuskrĂ€vande COVID-19 för vuxna (de tittade pĂ„ sjukhuskrĂ€vande COVID-19 inom 30 dagar frĂ„n ett positivt SARS-CoV-2-test). Resultaten pekade i motsatt riktning men var ej signifikanta. De hade dock fĂ„ fall hĂ€r sĂ„ denna analys kan sakna tillrĂ€cklig statistisk styrka (power).
  • I en ytterligare analys fann de att Ă€ldre barn i hushĂ„llet ocksĂ„ ökade risken för positivt SARS-CoV-2-test, oavsett om yngre barn fanns i hushĂ„llet (hazard ratio 1.31 oavsett om analysen justerats för det senare)
  • HushĂ„ll med barn i hushĂ„llet testade oftare (+9%), men Ă€ven efter justering för detta kvarstod en förhöjd risk (HR 1.05) för att testa positivt för SARS-CoV-2
  • Forskarna betonar i sin diskussion at risken att smĂ„ barn ska smitta Ă€ndĂ„ Ă€r relativt lĂ„g, och framför att de anser det viktigt att barn ska kunna gĂ„ pĂ„ dagis och kunna leka med andra barn, jĂ€mfört med den lĂ„ga risken att drabbas av bidra till smittspridning.
  • Forskarna betonar Ă€ven att deras data Ă€r frĂ„n en period dĂ„ B.1.1.7 inte var spridd i samhĂ€llet. Denna mer smittsamma variant kan ev. Ă€ndra smittrisken, nĂ„got som viss data har tytt pĂ„, och som mĂ„nga spekulationer har förts kring.
  • En annan stor skotsk studie (med över 300,000 vuxna i hushĂ„ll med barn), har i stĂ€llet funnit en minskad risk för COVID-19, hos vuxna med barn i hushĂ„llet – runt 7% lĂ€gre risk per barn i hushĂ„llet. Riskreduceringen sĂ„gs Ă€ven för sjukhuskrĂ€vande COVID-19. Denna riskreducering sĂ„gs dock inte efter att skolorna hade öppnats, och forskarna betonar att de hade fĂ„ sjukhuskrĂ€vande COVID-19-fall – deras konfidensintervall Ă€r dĂ€rför brett.
  • En betydligt större engelsk studie har hĂ€mtat data frĂ„n 40% av alla primĂ€rvĂ„rdsmottagningar i England, i den sĂ„ kallade OpenSAFELY-kohorten. Den datan tyder i stĂ€llet pĂ„ att bland över 9 miljoner individer ≀65 Ă„r med barn, sĂ„gs en viss riskförhöjning för SARS-CoV-2-infektion om man hade barn i Ă„ldern 12-18 Ă„r (8% ökning). DĂ€remot sĂ„gs ingen riskökning för de med barn i Ă„ldern 0-11. Att ha barn oavsett Ă„lder var annars kopplat till lĂ€gre risk att dö av icke-COVID-19-relaterade orsaker

5. Studie i Cell Press-tidskriften Med finner att mÄnga smittade barn inte upptÀcktes med PCR i vÄras, samt att deras antikroppsnivÄer Àr stabila över tid

I en studie i tidskriften Med testade de 11,884 barn (hÀlften pojkar/flickor; medelÄlder 3.2 Är) i Bavaria i Tyskland. Beroende pÄ undersökt mÄnad, fann de att seroprevalensen bland barn var 6-8 gÄnger högre Àn den rapporterade incidensen i denna stora region i Tyskland (i april 2020, sÄ kan ha rört sig om begrÀnsad testning, Àven om just Tyskland tycks ha varit mycket aktiva med testning under lÄng tid, 2-3
gÄnger fler Àn t.ex. Sverige och Sydkorea testade under den berörda perioden: https://ourworldindata.org/coronavirus-testing).
  • Forskarna fann en smittorisk till barnen (eller frĂ„n barnen; det Ă€r svĂ„rt att avgöra riktningen) pĂ„ 35% i familjer med seropositiva vuxna, dvs. barn hade Ă€ndĂ„ en hyfsad risk att vara smittade, men bedömdes liksom ovan lĂ€gre Ă€n den som i regel ses för vuxna. De anvĂ€nde tvĂ„ metoder med test för olika antigen
    (de uppnÄdde 100% specificitet) för att bekrÀfta att de detekterade
    fallen inte rörde sig om falskt positiva resultat. Andra intressanta
    fynd:
  • IgG-nivĂ„erna (mot NP-proteinet) minskade inte över Ă„tminstone tre mĂ„naders tid (~98 dagar) hos barnen (20% följdes)
  • Ingen ökad risk att utveckla typ 1-diabetes (dock givetvis en kort observationstid)
  • 47% av barnen var asymptomatiska (kan förklara varför de sĂ„g högre risk för sekundĂ€rsmitta till barn Ă€n tidigare studier)
  • De fann ingen korrelation med antikroppar mot den receptorbindande domĂ€nen (RBD) i SARS-CoV-2 och antikroppar mot RBD för det endemiska/vanliga coronaviruset OC43 (dvs. inga tecken pĂ„ skydd eller ökad risk via korsreaktiva antikroppar; i likhet med denna preprint).
    NivÄerna av sÄdana antikroppar mot OC43 var dock nÄgot lÀgre hos de som
    hade haft bekrÀftad infektion med SARS-CoV-2 (se figur 2D).

 

6. Inget korsreaktivt skydd frÄn endemiska coronavirus enligt studie i Cell

Medan man lÀnge har spekulerat om korsreaktiva (sannolikt HCoV-inducerade) T-celler kan skydda mot COVID-19, tyder ev. ovanstÄende data frÄn danska och engelska hushÄll alltsÄ inte pÄ det. DÀrtill kom det för nÄgra veckor sen en studie i tidskriften Cell. DÀr finner de att de flesta individer hade antikroppar mot HCoVs före COVID-19-pandemin.
  • Runt 20% hade dĂ€rtill korsreaktiva antikroppar mot spike- (S) och nukleokapsid (N)-proteinet för SARS-CoV-2 (4.2% mot S-proteinet, 0.9% mot S-RBD, och 16.2% mot N protein)
  • Att ha sĂ„dana antikroppar fann forskarna dock inte var associerat med skydd mot vare sig infektion med SARS-CoV-2 eller sjukhuskrĂ€vande COVID-19 (se bild nedan). Detta bedömdes utifrĂ„n antikroppar mot det endemiska (förkylnings-) coronaviruset OC43. Detta resultat höll Ă€ven nĂ€r de justerade för de som hade sĂ€kerstĂ€llda antikroppar mer nyligen (utifrĂ„n att antikroppsnivĂ„erna kan gĂ„ ner över tid).
Andra studier har inte heller lyckats finna att korsreaktiva antikroppar kan bidra till att neutralisera SARS-CoV-2-viruset. DĂ€remot har nĂ„gra studier tytt pĂ„ korsreaktiva antikroppar, Ă€ven om en av de mer citerade tycks ha anvĂ€nt ett “pseudovirus” som saknar den egentliga receptorn, ACE2.
 
Med vÀnliga hÀlsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. lÀkare, PhD/senior forskare

 

Screenshot
Read more →