I Sverige och EU har bivalenta boosterdoser mot COVID-19 börjat rullas ut. Dessa immuniserar dels mot den första Omicron-varianten BA.1, eller BA.4/5, dels mot ursprungsvarianten av SARS-CoV-2 (frÄn 2019/2020). I USA satsade man direkt pÄ vaccinen som inriktar sig pÄ de för tillfÀllet mest dominanta varianterna (BA.4/5), medan man i EU först har godkÀnt de som inriktar sig pÄ den tidigare Omicron-varianten, BA.1. Klinisk skyddsdata saknas egentligen för bÀgge vaccinversioner, men antikroppsdata och sÀkerhetsdata finns frÄn hundratals individer, bl.a. nyligen publicerat av Chalkias et al. i tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Den nya datan tyder pĂ„ att vaccinen som nu delvis riktas mot BA.1 â givet som en 4:e dos â ocksĂ„ ökar skyddet mot de senare Omicron-subvarianterna (BA.4/5, se skĂ€rmdumpen lĂ€ngst ner). Skyddet tycks Ă€ven öka mer mot de tidigare varianterna, dvs. alpha, beta, gamma och delta â om man tar det uppdaterade boostervaccinet, jĂ€mfört med mRNA-vaccin som riktar sig mot den ursprungliga SARS-CoV-2-varianten (“ancestral WH-1”).
Dessa data Àr Ànnu i form av labbaserde analyser, som vi dock vet korrelerar mycket vÀl med det faktiska skyddet (se t.ex. punkt 6 i mitt tidigare blogginlÀgg hÀr). Datan stÀmmer Àven överens med de preliminÀra data man har sett i studier pÄ möss, dÀr bivalenta vaccindoser ger breddat skydd, inklusive nÀr de ges som första vaccindos (dvs. till tidigare ovaccinerade möss).
UtifrÄn de mycket snarlika tidigare vaccinversionerna, Àr sÀkerhetsdatan för dessa typer av vaccin nu mycket omfattande (Àven bivalenta vaccin har studerats sen tidigare i viss mÄn, se t.ex. mitt tidigare inlÀgg frÄn maj 2021, liksom min genomgÄng av omfattande sÀkerhetsdata hÀr). De nyare datan i bl.a. NEJM, tyder ocksÄ pÄ att sÀkerhetsprofilen Àr oförÀndrad för de nyare, bivalenta vaccinen. NEJM-datan avser Modernas vaccin, men Àven Pfizer har liknande data, som de har redovisat för CDC.
Vad gĂ€ller sĂ€kerhetsdatat för boosterdoser, finns dĂ€rtill ytterligare data som visar att den ovanliga men allvarligare biverkningen myokardit, tycks ses Ă€n mer sĂ€llan med booster-doser â och det Ă€ven hos barn (se Ă€ven studien av Mevorach et al., samt preprintstudien av Vu et al.). Av betydelse Ă€r att myokarditrisken tycks minska med ett lĂ€ngre intervall mellan doserna (se t.ex. studien av Vu et al.).
Liknande uppdatering för COVID-19-vaccin och influensavaccin
Principen hur de uppdaterade bivalenta boostervaccinen tas fram och börjar anvÀndas, pÄminner en del om hur man gör för influensavaccinen: Vaccinen kan med Ärlig basis uppdateras utifrÄn de stammar av influensavirus som man tror kommer att cirkulera, mot hösten och vintern av den kommande influensasÀsongen. Preklinisk data har funnits en lÀngre tid för de mer uppdaterade bivalenta vaccinen, och har t.ex. redovisats för amerikanska CDC.
Eftersom BA.4/5 nu dominerar i flera delar av vÀrlden (t.ex. i USA), sÄ har mÄnga argumenterat för att det Àr mot de nu dominanta Omicron-varianterna som vi bör försöka vaccinera oss mot. DÀrtill argumenterar mÄnga att förÀndringen i vaccinen Àr relativt liten: Det rör sig om ett antal förÀndringar i mRNA-sekvensen (mot Spike-proteinet som vi immuniserar mot). Detta kan sÀgas vara betydligt mindre omfattande Àndringar Àn de som vi ibland behöver göra för influensavaccinet, eftersom influensavirus i stÀllet kan ha helt olika gensegment frÄn sÀsong till sÀsong.
För övrigt sÄ anvÀnder vi nuförtiden vaccin riktade mot upp till fyra influensavirus (tetravalenta vaccin). DÀrmed liknar de nyare bivalenta COVID-19-vaccin i viss mÄn vÄra influensavaccin.
Behövs en fjÀrde dos?
Vissa har dÀremot ifrÄgasatt huruvida de uppdaterade vaccinen verkligen behövs, delvis mot bakgrunden att vi redan har vÀlfungerande vaccin mot COVID-19 (om man avser det ursprungliga mÄlet att skydda mot svÄr sjukdom i COVID-19). DÀrtill kan större delen av skyddet som Àven uppdaterade vaccin ger mot infektion eventuellt vara ganska övergÄende (dÄ den delvis beror pÄ höga nivÄer av neutraliserande antikroppar, som immuncellerna naturligt lÄter sjunka med tiden).
Skyddet mot allvarlig COVID-19 (t.ex. frĂ„n CDC) tycks dĂ€rtill enligt en hel del data â men inte all â bestĂ„ ganska vĂ€l över tid, Ă„tminstone före Omicrons intĂ„g. Hur bestĂ„ende skyddet mot svĂ„r COVID-19 Ă€r under Omicron-perioden tycks Ă€nnu vara mer okĂ€nt. DĂ€rtill Ă€r det Ă€nnu relativt okĂ€nt hur vĂ€l vaccinen skyddar mot lĂ„ngtidscovid, sĂ€rskilt under Omicron-dominanta perioder. Detta mot en bakgrund att en hel del fortfarande rapporterar rĂ€tt lĂ„ngvariga besvĂ€r efter en SARS-CoV-2-infektion: Enligt en nyare preprintstudie hade runt en femtedel (21%) under sommarperioden besvĂ€r som kvarstod Ă„tminstone i fyra veckors tid.
Viss data tyder pÄ att vaccinen avsevÀrt minskar risken för lÄngtidscovid, Àven nu under Omicron-dominanta perioder. Annan data pekar pÄ att riskminskningen Àr betydligt mindre pÄtaglig: Estimaten varierar med 15-80% riskminskning, enligt en nyare sammanstÀllning. Skillnader kan ha att göra med vilka Äldersgrupper som studeras, samt vilka varianter som man smittas av.
I detta sammanhang Ă€r det kanske vĂ€rt att nĂ€mna, att mĂ„nga inte heller trodde att en 3:e vaccindos (en första boosterdos) skulle behövas â inte ens efter att Omicron tillkom. Nu anser dock mĂ„nga, dĂ€ribland just tidigare kritiker mot en 3:e dos, att vaccinen bör anses utgöras av Ă„tminstone en tredosserie.
Samtidigt argumenterar alltsÄ mÄnga för att man bör ta en 4:e dos. Detta utifrÄn att Omicron Àr en sÄ pass annorlunda variant. DÀrtill tycks som tidigare nÀmnt boosters riktade mot Omicron kunna förbÀttra skyddet bÄde mot olika Omicron-varianter, liksom mot andra mer annorlunda (och dÀrmed ev. framtida) varianter.
I sammanhanget hÀnvisas ocksÄ till faktumet att de lÄngsiktiga riskerna med SARS-CoV-2-infektioner Ànnu Àr dÄligt kartlagda. HÀr kan man jÀmföra med multipel skleros (MS), dÀr man nyligen funnit att tidigare infektion med det vanliga Epstein-Barr-viruset (EBV, som orsakar mononukleos, körtelfeber) tycks vara en mycket kraftig prospektiv riskfaktor för MS. OsÀkerheten gÀllande COVID-19 gÀller eventuellt Àven för riskerna som upprepade infektioner kan innebÀra, dÀr vi Ànnu enbart har ofullstÀndig data för eventuella lÄngtidsrisker.
T.ex. finns data som tyder pÄ att Àven mild COVID-19 (Ätminstone hos mestadels ovaccinerade) exempelvis kan öka risken för negativa effekter pÄ hjÀrnans struktur, utöver de besvÀr som mÄnga kan fÄ vid lÄngtidscovid (sÄsom lukt- och smakbortfall). En nyare sammanstÀllning tyder t.ex. pÄ att runt 30% av de med luktstörningar kan ha kvarstÄende subjektiva besvÀr runt tvÄ Är senare.
Skyddet mot COVID-19 frÄn en fjÀrde dos av originalvaccinen
En fjĂ€rde vaccindos (2:a booster) tycks Ă„tminstone i nĂ„gra mĂ„naders tid öka skyddet mot alla former av COVID-19. Men den mest pĂ„tagliga â och kanske enda bestĂ„ende â ökningen Ă€r för skyddet mot svĂ„r COVID-19. Ju lĂ€ngre tid som gĂ„tt sen dos 3, desto bĂ€ttre tycktes ökningen av skyddet mot dödlig COVID-19, i en svensk studie av Nordström et al. med data frĂ„n Ă€ldreboenden. Dos 3-4 tycks genomgĂ„ende öka skyddet mot svĂ„r COVID-19, Ă€ven om de flesta studier har gjorts bland Ă€ldre individer.
MÄnga av följande studier utfördes dÀrtill under perioder dÀr tidigare Omicron-subvarianter dominerade. Skyddseffekten mot svÄr COVID-19 tycks dock Àven öka relativt pÄtagligt mot de nyare varianterna BA.4/5, om man har tagit en 3:e eller 4:e dos av vÄra ursprungliga mRNA-vaccin mot COVID-19. Detta enligt ny preliminÀr studiedata, samt CDC-datan som listas lÀngre ner. BA.4/5-subvarianterna utgör >85% av alla COVID-19-fall i t.ex. USA.
- TillÀggs-skyddseffekten för en 4:e jÀmfört med 3:e vaccindos, var i en israelisk studie ~64% mot allvarlig COVID-19, samt 76% mot COVID-19-relaterade dödsfall.
- I en annan studie sÄgs pÄ nÄgra veckors sikt runt 3,5-4 gÄnger lÀgre risk för svÄr COVID-19, hos dem som hade fÄtt fyra jÀmfört med tre doser av Pfizer-BioNTechs mRNA-vaccin. Det ytterligare skyddet som den 4:e dosen gav mot allvarlig COVID-19 tycktes ocksÄ hÄlla vÀl över den (begrÀnsade) tid som studien omfattade.
- En CDC-studie studerade effekten pĂ„ COVID-19-associerad sjukhusvistelse: Skyddet ökade frĂ„n cirka 55 % vid â„120 dagar efter den 3:e dosen, till cirka 80 % efter den 4:e dosen.
- I studier i the Lancet och BMJ, studerades Ă€ldre individer. I den ena studien â Lancet-studien frĂ„n Sverige â sĂ„gs att för de som var 80+, sĂ„ gav den 4:e dosen ungefĂ€r 54-71 % ökat skydd jĂ€mfört med den 3:e dosen.
- CDC redovisar löpande data för hur vaccinens skydd mot COVID-19 hĂ„ller: Ett tydligt ökat skydd ses Ă€ven dĂ€r vad gĂ€ller mot dödlig COVID-19, för den 4:e jĂ€mfört med 3:e dosen â med en riskhalvering. Att detta hĂ„ller Ă€nda in i slutet av juli, tyder sannolikt pĂ„ att det ökade skyddet Ă€ven hĂ„ller mot de nu dominanta Omicron-subvarianterna.
Hybrid immunitet: Skyddet som vaccin kombinerat med en Omicron-infektion kan ge
I en ny NEJM-studie har man Ă€ven bedömt att en genombrottsinfektion (dvs. infektion hos tidigare vaccinerade) med varianterna BA.1/2, vilka cirkulerade i vintras till vĂ„ras, ger ett hyfsat bra skydd mot infektion med de senare varianterna BA.4/5 â upp mot 75% skydd. Skyddet mot BA.4/5 var betydligt lĂ€gre hos de som hade fĂ„tt en infektion med en tidigare variant (före Omicron tog över, sĂ„som med Deltavarianten).
Denna analys har gjorts utifrÄn omfattande nationell portugisisk data och redovisas i tidskriften NEJM. Detta gÀller dock mot en bakgrund av mycket hög vaccinationstÀckning i Portugal: I studiepopulationen var nÀrmast alla (98%) fulldosvaccinerade innan Är 2022.
Tidigare och nyare data tyder nĂ€mligen pĂ„ att en infektion med Omicron i sig â dvs. utan kombinationen av annat immunologiskt skydd (t.ex. frĂ„n vaccin) â ger dĂ„lig immunitet mot andra varianter. Detta finns det nu Ă€ven data som pekar pĂ„ samma bristfĂ€lliga infektionsmedierade skydd frĂ„n Omicron Ă€ven ses hos barn (Ă„tmintsone utifrĂ„n antikroppsnivĂ„er).
DÀremot tyder samma preprintstudie pÄ att barn som hade vaccinerats, fick ett mycket bÀttre skydd mot Omicronvarianter. Detta stÀmmer Àven överens med data publicerad i NEJM, dÀr man sÄg att skyddet mot reinfektion var betydligt högre hos vaccinerade barn som fick en genombrottsinfektion (~79% jÀmfört med ~63% hos ovaccinerade barn).
Detta kan vara vÀrt att beakta utifrÄn huruvida lÀnder och olika individer har valt eller inte valt att vaccinera sina barn, med avseende pÄ risken för reinfektion och de eventuella lÄngvariga besvÀr (lÄngtidscovid) och andra tillstÄnd (t.ex. MIS-C) som det kan innebÀra.
Below: Screenshot of Figure S4 from Chalkias et al. (N Engl J Med. 2022). Shows that the BA.1-directed bivalent booster from Moderna (mRNA-1273.214) elicits higher neutralizing antibody levels against BA.4/5 subvariants, compared with the original (monovalent) Moderna vaccine, mRNA-1273. Note that the y scale shows logarithmic values.