En översikt av biverkningsprofilen för de nu godkända vaccinen, med inriktning på AstraZenecas vaccin. Medan AstraZenecas (& enligt deras studie även J&Js) ger färre och mindre påtagliga biverkningar efter 2:a dosen, är förhållandet det omvända för Pfizers & Modernas mRNA-baserade vaccin. Nedanstående text kan ev. upplevas ganska tekniskt och är ursprungligen skrivet med läkare/forskare i åtanke.
1) AstraZenecas vaccin – färre biverkningar med högre ålder och efter 2:A dosen
AstraZenecas vaccin är ett adenovirusvektor-baserat vaccin liksom amerikanska J&Js vaccin & ryska SputnikV.
- AstraZeneca bygger på adenovirus serotyp 5, av chimpanssort för att minska risken för pre-existerande immunitet (lite mer om det här)
- Ryska SputnikV-vaccinet baseras på adenovirus 5 och 26,
- Johnson & Johnsons vaccin baseras på serotyp 26 (dvs. liknar en av doserna i Ryska SputnikV)
I korthet kan man säga att som regel gäller följande för biverkningarna med de vaccin som vi nu börjat eller troligen snart kan börja använda mot COVID-19:
- Färre reaktioner i högre ålder (se bilden nedan)
- Färre reaktioner (ovanligt med feber) efter dos 2 med adenovirusbaserade vaccinen AstraZeneca och J&J – dvs. tvärtom för Pfizer & Moderna
- Mycket ovanligt med hög feber (≥39℃) efter dos 1 (ej observerat efter dos 2) med AstraZenecas vaccin.
- Detaljerna kring biverkningarna med AstraZenecas vaccin går jag även igenom här på Twitter.
Biverkningar utifrån fas 1-2-studie för AstraZenecas vaccin – frekvens (inom parentes förekomsten hos de som tog paracetamol):
- 70% trötthet (71%)
- 68% huvudvärk (61%)
- 60% myalgi (48%)
- 61% obehagskänsla (48%)
- 56% frossa (27%)
- 51% kände sig febriga (36%)
- 18% feber ≥38℃ (16%) – notera att här säger t.ex. läkemedelsverket att förekomsten är <10% (se nedan)
- 2% feber ≥39℃ (ej rapporterat för efter paracetamol)
De fann att paracetamol signifikant sänkte frekvensen av biverkningar (oavsett svårighetsgrad) inom de 2 första dagarna med AstraZenecas vaccin (ChAdOx1 nCoV 1) – för smärta, feberhetskänsla, frossa, myalgi, huvudvärk och obehagskänsla. Dessa data var alltså från en mindre studie (n=543), där de hade få som fick booster-dosen (n=10), men i likhet med senare data och J&Js data, såg de tecken på lägre reaktogenicitet efter 2a dosen.
Senare rapporterade AstraZeneca en fas 2-del av en pågående fas 2/3-studie, också i The Lancet, fast med data från både yngre och äldre deltagare:
- De fann ingen objektivt mätbar feber efter 2a dosen (standarddos; vissa gavs ju tidigare den lägre dosen), oavsett åldersgrupp (se bilden längst ner)
- De fann även att biverkningsfrekvensen var lägre vid högre ålder och efter den 2:a dosen. Totalt ingick 420 personer som fick AstraZenecas vaccin i denna studie.
Frekvensen av de som hade åtminstone en systemisk reaktion (såsom obehagskänsla, myalgi, trötthet eller feber), efter den 1:a dosen:
- 86% i åldersgruppen 18-55 år
- 77% in åldersgruppen 56-69 år
- 65% in åldersgruppen 70+
Efter den 2:a dosen, var motsvarande siffror:
- 65%
- 72%
- 43%
Dessa biverkningsfrekvenser är i nivå med andra vaccin (t.ex. ett av de mot Herpes Zoster)
I deras stora fas 3-studie som också publicerades i The Lancet (se sammanfattning här), rapporterade AstraZeneca också en god profil vad gäller adverse events. Detta baserades på över 74 000 personmånaders säkerhetsdata efter dos 1 (median uppföljning 3.4 månader) och över 29 000 personmånaders uppföljning efter dos 2 (median 2.0 månader).
- AstraZeneca har även en preprint ute om hur deras vaccin verkar mot olika varianter av SARS-CoV-2.
Läkemedelsverket har i sin genomgång (monografi) fått ta del av uppdaterade siffror, som väger samman de fyra kliniska studierna i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika. Enligt deras data är förekomsten av många av reaktionerna faktiskt lägre än vad AstraZeneca rapporterade först ovan. Även för Pfizers vaccin tycks det efter insamling av mer/annan data ha visat sig vara lägre förekomst av biverkningar än vad man först trott från deras data till amerikanska FDA. Det kan ju givetvis tänkas skilja sig något utifrån olika populationer (ett exempel på samspel med lokala miljömässiga och genetiska faktorer beskrev jag för pandemrix på Twitter tidigare – jag har även ett längre inlägg om det som jag ska försöka lägga upp)
2) Johnson & Johnsons adenovirus-vektorbaserade vaccin – färre biverkningar efter dos 2 & färre hos äldre
Johnson and Johnson (J&J) har i januari publicerat fas 1-2-data i New England Journal of Medicine (tråd om denna data här):
- Inga grad 4-biverkningar återfanns i någon grupp. En eller fler systemiska följdsymptom sågs bland runt >60-80% av de yngre deltagarna (kontra >20% med placebo), att jämföra med ~50 bland de i äldre kohorten (~20% med placebo) (se figur 1).
- Vanligaste biverkningarna var huvudvärk, trötthet och myalgi, utöver lokal smärta på injektionsstället.
- Feber sågs hos 15% i den yngre lågdosgruppen, och 39% i högdosgruppen. Färre hade feber i den äldre gruppen (4 respektive 9%).
- Överlag finner de alltså att de äldre hade lägre grad av biverkningar, något som lite tidigare liknande vaccinstudier, t.ex. Modernas, finner.
- Biverkningarna uppträdde som regel samma dag eller dagen därpå, och avtog som regel inom 24 timmar. 80% tog febernedsättande.
- Noterbart var att nivåerna av biverkningar var lägre för dos två, något som är motsatt dos-biverkningsmönstret för Pfizers & kanske särskilt Modernas vaccin.
- Se även denna tidigare sammanfattning på Facebook (lite daterad nu, handlar mest om Moderna, Pfizer och AstraZeneca).
3) Ryska SputnikV-vaccinet baserad på adenovirusvektor
Ryska SputnikV-vaccinet ger ev. i stället högre andel biverkningar efter den andra dosen, enligt den tidigare fas 1-2-studie som publicerades i The Lancet. Detta var dock utifrån en ganska liten studie (76 deltagare), och en annan skillnad är ju som sagt att man där ger olika adenovirusvektorer varje gång. Mer data än så saknas ev. för detta vaccin, som dock tycks uppvisa god effektivitet (92% enligt denna Lancet-artikel).
4) Pfizers vaccin – biverkningar vanligare efter dos 2 & bland yngre
I Pfizers fas 3-studie i New England Journal of Medicine (NEJM) inkluderade de data på reaktogenicitet från 8182 deltagare
- Överlag var lokal smärta ovanligare bland äldre (71% efter dos 1; 66% efter dos 2) kontra yngre (83 respektive 78%).
- Svår smärta på injektionsstället sågs bland <1% av fallen.
Systemiska biverkningar rapporterade oftare bland de yngre (åldersgruppen 16-55) jämfört med äldre (>55 år). Vanligast var trötthet och huvudvärk, hos 59 respektive 52% bland de yngre efter dos 2; och hos 51 respektive 39% bland de äldre. Siffrorna bland placebo var här 23-24%. Svåra adverse events observerades i princip hos lika många i vaccin- som placebogruppen (0.6 kontra 0.5%)
- Svår trötthet observerades bland ~4% av vaccinmottagarna. De hade även några fall av lymfadenopati, men det gick som regel över inom 10 dagar.
Förekomst av andra systemiska biverkningar bland de yngre (16-55 år) kontra äldre (>55 år):
- 16% feber ≥38℃ bland de yngre; 11% bland de äldre.
- 0.2% feber 38.9-40℃ (2 hade feber >40; även 2 i placebogruppen)
- Fler yngre använde febernedsättande (28% efter dos 1; 45% efter dos 2; att jämföra med 20% respektive 38% bland de äldre).
Mer om effektiviteten av Pfizers vaccin utifrån deras fas 3-studie i NEJM i denna Twitter-tråd. Läkemedelsverkets monografi om Pfizers vaccin, BNT162b2, även kallat Comirnaty finns här.
5) Modernas vaccin: biverkningar vanligare efter dos 2 & bland yngre – liksom för Pfizers vaccin
I Modernas fas 3-studie inkluderades som jag tidigare har beskrivit 30,420 deltagare, varav hälften randomiserades till vaccin (mRNA-1273). 14 134 deltagare ingick i efficacy bland vaccingruppen; 14 073 i placebogruppen.
- Lokala reaktioner (84% efter dos 1; 89% efter dos 2) gick som regel över inom 5 dagar; ~2.6 och 3.2 dagar efter dos 1 respektive 2.
- En betydligt mindre andel hade försenade lokala reaktioner (på/efter dag 8): flera efter dos 1 (0.8%) kontra dos 2 (0.2%), såsom rodnad och ömhet.
- Systemiska reaktioner sågs hos ~55% efter dos 1 och ~79% efter dos 2. Även grad 2 och 3-reaktioner ökade i frekvens med dos 2 (16.5->38.1% respektive 2.9->15.8%). Mycket likt ovanstående vaccin sågs feber hos runt ~15% av deltagarna – nästan uteslutande efter den 2:a dosen (se figur 2 här).
- De systemiska reaktionerna varade i snitt 2.9 och 3.1 dagar efter dos 1 respektive 2.
- Även för Modernas vaccin var både injektionslokaliserade och systemiska biverkningar vanligare hos yngre (18-65 år) än äldre (>65 år) individer.
- 0.5% av deltagarna i placebogruppen och 0.3% i aktiva mRNA-1273-gruppen hade en så svår reaktion att de inte tog den andra dosen; <0.1% av deltagarna hade så svår reaktion att de avbröt studiedeltagandet.
- Hypersensitivitet sågs bland 1.5% i vaccingruppen och 1.1% bland placebogruppen. Bells Palsy sågs bland 3 i vaccingruppen och hos 1 i placebogruppen. Denna låga förekomst har till amerikanska folkhälsomyndigheten (FDA) beskrivits som i nivå med den risk som ses för allmänbefolkningen under den studerade tidsperioden (dvs. om man studerar en tillräckligt stor population så uppträder vissa hälsotillstånd även av slumpen)
Mer om effektiviteten av Modernas vaccin utifrån deras fas 3-studie i NEJM här. Lämedelesverkets monografi om Modernas vaccin finns här.
6) Mycket låg risk för anafylaxi med de mRNA-baserade vaccinen
- Risken för anafylaxi var därmed 4.7 per miljon doser med Pfizers vaccin och
- 2.5 fall per miljon doser med Modernas vaccin.
Författarna skriver själva “When considered in the context of morbidity and mortality from COVID-19,9 the benefits of vaccination far outweigh the risk of anaphylaxis, which is treatable“.
Slutligen har Deutsche Welle haft en utmärkt genomgång om rapporterna kring att vissa dödsfall skulle vara orsakade av vaccinen. De finner inte att det finns någon koppling. De lyfter vidare t.ex. faran med att titta på de fall som rapporteras i amerikanska systemet VAERS (man kan inte använda datan rakt av), och Belgiens hälsomyndigheten kom t.ex. med följande bedömning, för 14 fall där (alla >70 år; 5 >90 års ålder):
“The fact that the reported deaths did not present a common clinical picture is a rather reassuring element, as is the fact that the deaths occurred after a variable period of time,” the FAMHP told the Brussels Times, adding “to date, no causal relationship has been formally found” with the COVID-19 vaccine.”
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare
AstraZenecas biverkningsprofil, figur 1 från Folegatti et al. The Lancet, 2020:
Modernas biverkningsprofil, figur 2 från Baden et al., NEJM. 2021:
