Menu Close
  • Home
  • Ytterligare studier bekräftar att barn kan ha samma virusnivåer av SARS-CoV-2 som vuxna
    •

Ytterligare studier bekräftar att barn kan ha samma virusnivåer av SARS-CoV-2 som vuxna

Att barn kan ha samma virusnivåer som vuxna har visats tidigare, men bekräftas av nya studier. Ytterligare studier visar även att barn ofta har underdiagnosticerats vad gäller deras smitta av COVID-19.

Därtill visar en stor dansk studie att fler barn i hushållet ökar risken för att ha smittats av viruset SARS-CoV-2, men däremot inte risken för att drabbas av sjukhuskrävande COVID-19.

1. Lika höga virusnivåer ses hos barn & vuxna

Denna studie i JAMA Pediatrics, som dock inte är någon metaanalys, kom ut under sommaren 2020. De fann till och med högre virusmängder bland de yngre barnen, men studien har kritiserats då den är liten till storleken och då populationen ev. är selekterad utifrån sjukhusvårdade fall (och vuxna hade t.ex. mild sjukdom). De uteslut dock t.ex. barn med svår sjukdom, samt de med okänd duration av symptom, eller de som var asymptomatiska.

Den välkände virologen Christian Drosten, visade liknande data ännu tidigare, men ifrågasattes då: Man tyckte han hade haft för stringenta statistiska metoder (den senare uppdaterade versionen av studien finns här). Denna studie har dock ännu inte publicerats i vetenskaplig tidskrift.
 
En ny preprintstudie tyder också på samma virusnivåer bland barn och vuxna, med liknande nivåer oavsett om man är asymptomatisk kontra symptomatisk, ifall man räknar bort den mest smittsamma perioden.
  • I den nya studien hade de 1184 deltagare, varav 424 (121 barn och 303 vuxna) hade haft icke-sjukhusvårdskrävande COVID-19. 760 (135 barn och 625 vuxna) var asymptomatiska nära kontakter. De fann likvärdiga virusnivåer m.h.a. en standardiserad (TaqPath) qPCR-metod: 7.14 log10 viruskopior/ml hos barn, 6.98 log10 viruskopior/mL hos vuxna.
  • Virusnivåerna var ej signifikant skiljda mellan barn med kontra utan symptom (asymptomatiska). Hos vuxna sågs en skillnad, men bara när de inkluderade symptomatiska patienter som provtagits inom 48 timmar från symptomdebuten (se denna PNAS-studie för mer information om hur virusnivåerna är högst kring, men som allra högst före symptomdebut).
  • I en noggrann åldersfördelning (se bild nedan) tycktes virusnivåerna vara ganska lika även i snävare åldersintervall, även hos de asymptomatiska som visas här (en signifikant ålderskorrelation saknades därtill).
  • De analyserade även PCR-prover där CT värdet var under 25 (tydande på högre virusmängder), utifrån att sådana virusmängder ökar risken för odlingsbart (dvs. potentiellt smittsamt) virus. De fann att andelen sådana prover bland vuxna och barn inte var signifikant skild (P=.28)
Screenshot

 

  • En ny studie från USA i CDC-tidskriften Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) stödjer att barn tycks underdiagnosticeras, åtminstone fram till tidig höst i USA. De fann en ratio på 68 (i början av pandemin i maj), till runt 13 gånger i september 2020. Denna data kan dock mycket väl vara kraftigt förhöjd – dvs. risk för bias – utifrån att det var individer som uppsökt vård, som lämnade blod för seroanalysen (men forskarna anger att tidigare data tyder på god överenstämmelse)
  • Denna ratio är alltså skillnaden i förekomsten av COVID-19 utifrån antikroppsdata (efter genomgången sjukdom), jämfört med hur barnen har diagnosticerats under själva sjukdomen, vilket som regel görs med hjälp av qPCR.
  • Så här skriver forskarna i sin rapport om möjliga begränsningar: “First, seroprevalence among a convenience sample of sera from one laboratory might not be representative of seroprevalence among all persons aged <18 years in Mississippi; therefore, actual numbers of SARS-CoV-2 infections in this age group might have been higher or lower than projected. Second, young persons who have blood collected for routine laboratory testing might differ from the general pediatric population with respect to underlying health conditions, access to care, or adherence to prevention measures including use of masks and physical distancing. However, compared with more representative serosurveys, residual sera from commercial laboratories have previously been shown to provide an approximate measure of community SARS-CoV-2 seroprevalence”.
Ovanstående resultat är alltså i enlighet med data från tidigt i pandemin. Utöver JAMA Pediatrics-studien ovan kan t.ex. följande nämnas:
 
För en systematisk review om viral load (som dock ej gör en formell metaanalys utifrån t.ex. ålder), se t.ex. denna artikel i Lancet Microbe. De finner t.ex. att man i snitt utsöndrar virus i cirka 17 dagar i övre luftvägarna vid COVID-19.
 
 

2. Lägre risk för barn att bli smittade (sekundärfall), även enligt metaanalyser

Studier som indikerade på att barn kunde smitta lika väl som barn fanns också tidigt i pandemin, även om resultaten skiljde sig mycket mellan studier (se t.ex. denna genomgång i Science). I en Science-studie från 29:e april 2020 – från ett kinesiskt, italienskt och amerikanskt forskarlag – undersökte de hur överföring av COVID-19 skiljde sig mellan olika åldrar, och bl.a. vad effekten av att stänga skolor kan ha på överföringsdynamiken (dvs. konstanten R).

  • Jämfört med äldre individer (15-64 år) fann de att barn i åldern 0-14 år har 34% av risken (dvs. 66% lägre risk) att smittas av SARS-CoV-2 (95% CI 0.24-0.49).
  • I stället fann de att de som är 65 år eller äldre hade nära 50% högre risk att smittas (1.47, 95% CI: 1.12-1.92).
  • Detta är dock en studie på risken att erhålla sekundärsmitta, dvs. inte risken att barn kontra vuxna är indexfallet. En skillnad i sekundärsmitta stöds även i denna metaanalys i JAMA Network Open med lägre risk för sekundärsmitta till barn (~17%) kontra till vuxna (~28%) i hushåll. De fann även lägre risk från asymptomatiska indexfall (0.7% kontra 18%). Liknande resultat för en skillnad i risken att barn smittas i hushåll, fann man även i denna metaanalys i JAMA Pediatrics (44% lägre risk). Liknande resultat sågs i denna metaanalys i Journal of Infection.
  • Dock finns det samtidigt andra resultat, t.ex. den prospektiva smittspårningsstudie som tas upp under punkt 3 nedan. En risk med retrospektiva smittspårningsstudier är att de kan påverkas av faktorer som recall bias, som man ev. kan undvika med prospektiva smittspårningsstudier.

 

3. Prospektiv smittspårningsstudie finner samma risk för smitta från och till individer i samtliga åldersgrupper i hushållet

I en tidigare studie i CDC:s tidskrift Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR) har de prospektivt följt indexfall och deras kontakter för att se hur risken för smitta ser ut i hushåll.
 
Enligt meta-analyser är risken för sekundärsmitta i hushåll strax under 20%, men estimaten varierar stort (se metaanalyser nämnda ovan) och tycks sällan utgå från mer västerländska förhållanden. Därför är det intressant med en prospektiv studie för att ev. få mer korrekta estimat.
 
I studien inkluderades 191 icke-symptomatiska familjemedlemmar (medianålder 28) till 101 (OBS) symptomatiska indexfall (medianålder 32), i snitt runt 4 dagar efter symptomdebuten. De bodde i Nashville, Tennessee eller Marshfield i USA. 14 barn ingick som indexfall, därutöver var de flesta indexfallen i gruppen 18-49 år (65 st). Efter att de inkluderades i studien togs saliv och näsprov för SARS-CoV-2 dagligen i 7 dagar, och dagbok över symptomen fördes.
 
Deras huvudfynd var följande:
  • Risken för sekundärsmitta, SAR, var i snitt 53% (så betydligt högre än meta-analysernas estimat)
  • Den större delen av sekundärfallen var symptomatiska (totalt 36%); en mindre del asymptomatiska (totalt 18%), dvs. närmast exakt samma fördelning som i Lancet-studien ovan, och ganska väl i linje med uppskattningar i litteraturen: (se t.ex. https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/M20-3012)
  • SAR var därtill inte bara oberoende på åldern för sekundärfallen, utan
  • SAR var även lika oberoende på åldern för indexfallen. Därmed fann de här att risken att smitta lika stor från ett indexfall som var barn som vuxen, och risken för ett barn eller vuxen att smittas av ett indexfall var också lika stor.
Den högre risken för sekundärsmitta i den aktuella studien tror författarna kan bero på att indexfallen rekryterades tidigt i sjukdomsförloppet, och att detta gjordes i USA, ett land som liksom Sverige länge har haft mycket mildare/annorlunda karantänregler vid samhällsmitta (dock finns det likartade fynd med hög sekundärsmitta). En begränsning är att man inte kan vara säker på om det ev. fanns fler indexfall i hushållen (indexfallet antogs vara det första fallet med symptom, men individer kan ju ha olika inkubationstid och därtill smitta presymptomatiskt), eller andelen smitta som kan ha kommit utifrån. Därtill var studien relativt liten men hade ändå många mätpunkter.
 
De rekommenderade utifrån de höga andelen asymptomatiska fall att man har regelbunden testning för att kunna upptäcka dessa, samt att man i ett hushåll med konstaterad smitta använder munskydd (de refererar till en studie i BMJ Global Health. Den studien fann att maskanvändning i hushållet (särskilt före symptomdebut) var associerat med en betydligt lägre risk för överföring av smitta i samma hushåll. Andra faktorer som också associerades med risk för sekundärsmitta var avstånd till andra i samma hushåll, diarré hos primärfallet, samt användning av desinfektionsmedel i hemmet
 
 

4. Stor dansk studie indikerar att hushåll med fler barn har en ökad risk för att ha smittats av viruset SARS-CoV-2

 
I nya preprint-studien har man analyserat data från 3 miljoner vuxna danskar: 449,915 vuxna i hushåll med barn, som jämförts avseende risken att smittas med SARS-CoV-2, med vuxna utan unga barn i hushållet (2,629,821 vuxna). Deras ingående data sträcker sig över perioden 27/2 till 15/11 2020.
  • De tittade på vuxna i åldern 18-60. För att ingå i den primära analysgruppen med barn i hushållet, behövde man ha ett barn i åldern 10 månader till 5 år i hushållet. De anger att det är i denna ålder som barn brukar bli smittade av endemiska coronavirus. HCoVs (de som har antagits kunna ge korsreaktivt skydd mot SARS-CoV-2). Vuxna med unga barn var som väntat yngre än de utan unga barn (35 kontra 42 år), och oftare kvinnor (54 kontra 49%).
  • Generellt sett var risken aningen förhöjd för vuxna som bodde i hushåll med kontra utan barn i hushållet (HR 1.05).
  • I ytterligare analyser (sensitivity analyses) tittade de på huruvida antalet barn påverkade denna risk. De fann att risken för vuxna tycktes öka med antalet barn i hushållet:
  • Att ha ett barn i hushållet förhöjde risken 3%, två barn med 13%; tre eller fler barn ökade risken med 42% (95%CI 1.09-1.84). Detta var i de justerade modellerna, dvs. justerade för möjliga confounders såsom ålder, kön, stadsmiljö, etnicitet och komorbiditeter.
No photo description available.
  • Däremot såg forskarna som ses ovan, inte att antalet barn i hushållet ökade risken för sjukhuskrävande COVID-19 för vuxna (de tittade på sjukhuskrävande COVID-19 inom 30 dagar från ett positivt SARS-CoV-2-test). Resultaten pekade i motsatt riktning men var ej signifikanta. De hade dock få fall här så denna analys kan sakna tillräcklig statistisk styrka (power).
  • I en ytterligare analys fann de att äldre barn i hushållet också ökade risken för positivt SARS-CoV-2-test, oavsett om yngre barn fanns i hushållet (hazard ratio 1.31 oavsett om analysen justerats för det senare)
  • Hushåll med barn i hushållet testade oftare (+9%), men även efter justering för detta kvarstod en förhöjd risk (HR 1.05) för att testa positivt för SARS-CoV-2
  • Forskarna betonar i sin diskussion at risken att små barn ska smitta ändå är relativt låg, och framför att de anser det viktigt att barn ska kunna gå på dagis och kunna leka med andra barn, jämfört med den låga risken att drabbas av bidra till smittspridning.
  • Forskarna betonar även att deras data är från en period då B.1.1.7 inte var spridd i samhället. Denna mer smittsamma variant kan ev. ändra smittrisken, något som viss data har tytt på, och som många spekulationer har förts kring.
  • En annan stor skotsk studie (med över 300,000 vuxna i hushåll med barn), har i stället funnit en minskad risk för COVID-19, hos vuxna med barn i hushållet – runt 7% lägre risk per barn i hushållet. Riskreduceringen sågs även för sjukhuskrävande COVID-19. Denna riskreducering sågs dock inte efter att skolorna hade öppnats, och forskarna betonar att de hade få sjukhuskrävande COVID-19-fall – deras konfidensintervall är därför brett.
  • En betydligt större engelsk studie har hämtat data från 40% av alla primärvårdsmottagningar i England, i den så kallade OpenSAFELY-kohorten. Den datan tyder i stället på att bland över 9 miljoner individer ≤65 år med barn, sågs en viss riskförhöjning för SARS-CoV-2-infektion om man hade barn i åldern 12-18 år (8% ökning). Däremot sågs ingen riskökning för de med barn i åldern 0-11. Att ha barn oavsett ålder var annars kopplat till lägre risk att dö av icke-COVID-19-relaterade orsaker

5. Studie i Cell Press-tidskriften Med finner att många smittade barn inte upptäcktes med PCR i våras, samt att deras antikroppsnivåer är stabila över tid

I en studie i tidskriften Med testade de 11,884 barn (hälften pojkar/flickor; medelålder 3.2 år) i Bavaria i Tyskland. Beroende på undersökt månad, fann de att seroprevalensen bland barn var 6-8 gånger högre än den rapporterade incidensen i denna stora region i Tyskland (i april 2020, så kan ha rört sig om begränsad testning, även om just Tyskland tycks ha varit mycket aktiva med testning under lång tid, 2-3
gånger fler än t.ex. Sverige och Sydkorea testade under den berörda perioden: https://ourworldindata.org/coronavirus-testing).
  • Forskarna fann en smittorisk till barnen (eller från barnen; det är svårt att avgöra riktningen) på 35% i familjer med seropositiva vuxna, dvs. barn hade ändå en hyfsad risk att vara smittade, men bedömdes liksom ovan lägre än den som i regel ses för vuxna. De använde två metoder med test för olika antigen
    (de uppnådde 100% specificitet) för att bekräfta att de detekterade
    fallen inte rörde sig om falskt positiva resultat. Andra intressanta
    fynd:
  • IgG-nivåerna (mot NP-proteinet) minskade inte över åtminstone tre månaders tid (~98 dagar) hos barnen (20% följdes)
  • Ingen ökad risk att utveckla typ 1-diabetes (dock givetvis en kort observationstid)
  • 47% av barnen var asymptomatiska (kan förklara varför de såg högre risk för sekundärsmitta till barn än tidigare studier)
  • De fann ingen korrelation med antikroppar mot den receptorbindande domänen (RBD) i SARS-CoV-2 och antikroppar mot RBD för det endemiska/vanliga coronaviruset OC43 (dvs. inga tecken på skydd eller ökad risk via korsreaktiva antikroppar; i likhet med denna preprint).
    Nivåerna av sådana antikroppar mot OC43 var dock något lägre hos de som
    hade haft bekräftad infektion med SARS-CoV-2 (se figur 2D).

 

6. Inget korsreaktivt skydd från endemiska coronavirus enligt studie i Cell

Medan man länge har spekulerat om korsreaktiva (sannolikt HCoV-inducerade) T-celler kan skydda mot COVID-19, tyder ev. ovanstående data från danska och engelska hushåll alltså inte på det. Därtill kom det för några veckor sen en studie i tidskriften Cell. Där finner de att de flesta individer hade antikroppar mot HCoVs före COVID-19-pandemin.
  • Runt 20% hade därtill korsreaktiva antikroppar mot spike- (S) och nukleokapsid (N)-proteinet för SARS-CoV-2 (4.2% mot S-proteinet, 0.9% mot S-RBD, och 16.2% mot N protein)
  • Att ha sådana antikroppar fann forskarna dock inte var associerat med skydd mot vare sig infektion med SARS-CoV-2 eller sjukhuskrävande COVID-19 (se bild nedan). Detta bedömdes utifrån antikroppar mot det endemiska (förkylnings-) coronaviruset OC43. Detta resultat höll även när de justerade för de som hade säkerställda antikroppar mer nyligen (utifrån att antikroppsnivåerna kan gå ner över tid).
Andra studier har inte heller lyckats finna att korsreaktiva antikroppar kan bidra till att neutralisera SARS-CoV-2-viruset. Däremot har några studier tytt på korsreaktiva antikroppar, även om en av de mer citerade tycks ha använt ett “pseudovirus” som saknar den egentliga receptorn, ACE2.
 
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare

 

Screenshot