Menu Close

Category: B.1.1.7

AstraZenecas vaccin visar god efficacy även hos gruppen 65+ i deras USA-baserade studie. Därtill tycks B.1.1.7 smitta mer oavsett ålder

AstraZeneca visar god efficacy i deras USA-baserade fas 3-studie, med 85% skydd mot symptomatisk COVID-19 hos äldre (≥65) individer. Vaccinet är återigen godkänt för användning just bland äldre i Sverige. Därtill ny studie i Nature som tyder på att B.1.1.7 smittar 50-100% mer, och att den smittar lika väl oavsett ålder.
 

1) Släppt primäranalays för nya fas 3-studien för AstraZenecas (AZ) vaccin (ej publicerad; men ska skickas för peer review):

  • AstraZeneca har alltså utfört en separat, randomiserad, blindad fas 3-studie som primärt är baserad i USA, men som sträcker sig över 88 sites, och även inkluderar deltagare i Peru och Chile. Totalt har över 32 000 deltagare studerats, från åldern 18 och uppåt. 22% av deltagare var latinamerikaner, 8% av afroamerikansk etnicitet och 4% amerikanska urinvånare. I studien ingick även individer med medicinskt välkontrollerad kronisk sjukdom, som gjorde att de hade förhöjd risk för SARS-CoV-2 eller COVID-19.
  • I studien skulle vaccindoserna ges med 4 veckors mellanrum (mer data om detta finns ej detta; men se här för hus längre dosintervall tycks öka efficacy). Utfallsmåttet COVID-19 mättes från 15 dagar efter dos 2.
  • I måndags släppte AZ en interimsanalys (prespecificerad när där de angav 79% efficacy). Då uppstod dock vissa problem när deras data safety and monitoring board (DSMB) hävdade att vissa data kan ha haft utdaterad information. Tydligen hade de uppmanat AZ att kommunicera att vaccinet var runt 69-74% effektivt (Nature-genomgång här), men detta alltså utifrån 49 färre fall som nu redovisade data därmed inkluderar.
  • Idag släppte AZ sen den primära analysen. De hade som prespecificerat mål att göra denna när 150 fall av COVID-19 hade konstaterats – här rapporterar de data för 190 fall (men 14 möjliga/sannolika COVID-19-fall är fortfarande ej bedömda).
  • I den primära analysen finner AZ att vaccinet har 76% efficacy (95%CI 68-82) mot symptomatisk COVID-19. Skyddet var dock bedömt till 85% hos de som är 65 år eller äldre.
  • Vaccinet skyddade därtill 100% skydd mot svår eller kritisk sjukdom och sjukhuskrävande vård.
  • Detta är givetvis bara utifrån en press release, och man bör så klart tolka dessa data med försiktighet tills den har släppts i granskad form. Men den stämmer ganska bra överens med tidigare data (se här), inklusive den från Skottland där vaccinet har visat mycket god effekt (likvärdig med Pfizers vaccin) i att minska behovet av sjukhuskrävande COVID-19. Därtill är några som var kritiska gällande måndagens interimsanalys, nu nöjda.
  • I Sverige har idag vaccinet återigen kunnat börja ges till de över 65 års ålder.
  • För mer gällande ev. ovanliga biverkningar av AstraZenecas vaccin – som kanske ffa. kan ses hos yngre kvinnor, se t.ex. här.
 

2) Ny analys i Nature tyder på att B.1.1.7 smittar 50-100% mer, och att varianten smittar lika väl oavsett ålder.

Analysen av Volz et al. i Nature har utförts av Neil Fergussons grupp vid Imperial College London. En del av resultaten är nog lite intressanta med tanke på den förestående skolöppningen, se nedan:
  • De fann bl.a. att S-gene target failure (SGTF, som mäts med PCR) är en bra indikator för detektion av varianten B.1.1.7: De finner att 97% av PCR-testerna med SGTF efter mitten av november utgjordes av B.1.1.7.
  • Deras första analys finner att ffa. i november i UK sågs en ökad tillväxt pga. B.1.1.7 på ~69%, men minskade sen till 43% per vecka efter ytterligare lockdownåtgärder. De matchade sen 3000 B.1.1.7-prover mot lika många icke-B.1.1.7-prover, och fann då en ökning på på 33% per vecka. De finner att B.1.1.7 tog över i England 3:e december, och nådde 50% förekomst 2.5-3 månader efter att den först uppstått (observerats).
  • När skolor förblev öppna i England under senhösten växte fallen av B.1.1.7, men inte de övriga fallen. När skolorna stängde så gick bägge varianter av SARS-CoV-2 ned. Även trots att samhället var i lockdown så sågs R-värden upp mot 1.8 under denna senhöstperiod, och “smittspridningsövertaget” för B.1.1.7 blev synligt då dess R-värde låg väl över 1, medan icke-B.1.1.7 samtidigt låg under 1.
  • De undersökte sen åldersstratifierad transmission, och finner i likhet med andra studier att gruppen 19-49 var ständigt överrepresenterad, relativt deras andel (40%) i befolkningen, men utan skillnad mellan B.1.1.7 och icke-B.1.1.7 (se även denna analys i Science)
  • I Nature-studie såg de i stället att under november, när B.1.1.7 alltså spreds hastigt och skolor var öppna – men övriga samhället i lockdown – så steg fallen bland barn i åldern 11-18, jämfört med deras andel (9%) i befolkningen. Denna skillnad var signifikant högre för fall av typen B.1.1.7 jämfört med icke-B.1.1.7 (se ljusblåa linjerna i bilden nedan, från artikeln). Barn i dessa åldrar kan därmed genom förändrat kontaktmönster jämfört med vuxna ha varit mer utsatta för smitta, under denna tidsperiod.
  • I deras modell försökte de inkorporera ålder som en drivande faktor, men såg inte att ålder spelade någon signifikant roll: Dvs. B.1.1.7 tycks kunna smitta lika väl oavsett ålder (obs, dock modell- och ej smittspårningsbaserat). Här är för övrigt ett tidigare inlägg jag skrev om studier kring hur virusmängderna (ej inriktat på varianter) inte tycks skilja sig mellan barn och vuxna.
  • En del av deras data tyder på att B.1.1.7 hade en kortare generationstid (tid mellan smitta, av index till sekundärfall), men det tycks inte vara ett helt tydligt resultat.
  • De anger i diskussionen att de data som talar emot en “founder effect” är att varianten spreds hastigt inom Storbritannien, utan tecken på att t.ex. ha bara flugits in upprepade gånger. En viktig poäng är att de såg att tuffare samhällsåtgärder kunde minska den relativa reproduktionsfördel som B.1.1.7 medförde: Därmed var den relativa förhöjningen i tillväxten lägre för B.1.1.7. under perioden sen december och tidiga januari, i Storbritannien.
  • En tidigare analys i Science från 3:e mars fann också ökad runt 43-90% högre smittspridning via B.1.1.7 jämfört med föreågende varianter av SARS-CoV-2, och detta såg forskarna då i flera länder, inklusive USA, Danmark och Schweiz.
  • R-värdet beräknades till ~55% högre i Danmark, 74% högre i Schweiz och ~59% högre i USA – med liknande data ned på delstatsnivå. De fann i en av deras modeller visst stöd för ökad smittspridning bland barn, men det tycktes inte stämma med risken för sekundärsmitta i hushåll. Deras data tydde inte på immune escape av B.1.1.7 eller kortare generationsintervall. Just den högre smittspridningen pga. B.1.1.7 lyfte forskarna som viktig orsak till att vara försiktig med skolöppningar i flera månader framåt:
  • “We note that even without increased susceptibility of children to VOC 202012/01, the more efficient spread of the variant implies that the difficult societal decision of closing schools will be a key public health question for multiple countries in the months ahead.”“
  • Ytterligare data tyder på att B.1.1.7 dock inte tycks öka risken för reinfektioner.
  • Däremot tyder ytterligare data publicerad i BMJ, liksom tidigare rapporterat, att B.1.1.7 ger ökad mortalitet i COVID-19, sannolikt i intervallet 30-100%. Hur detta påverkar risken att dö per ålderskategori har beräknats på enklare vis här.
  • En mekanism för ökad smittspridning, som nya data också stödjer och som stämmer med tidiga observationer som jag skrivit om tidigare, är att B.1.1.7 kan öka virusmängderna i luftvägarna. T.ex. ökade andelen med ett mycket hög virusmängd (CT-nivåer under 15) till 35% av B.1.1.7, jämfört med 10% av icke-B.1.1.7-proverna. All data stödjer dock inte att B.1.1.7 ökar virusmängderna. T.ex. finns en mindre preprint-studie här som i stället finner bl.a. längre och snabbare maximal virusutsöndring.
 
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare
Read more →

WHO:s inställning om vaccination av gravida i linje med CDC. Därtill tycks B.1.1.7 öka dödligheten i COVID-19

WHO uppdaterade i slutet av januari sin inställning om vaccination av gravida mot COVID-19 till att vara i linje med amerikanska CDC:s rekommendationer. Samtidigt visar en relativt ny amerikansk studie – liksom en tidigare BMJ-metaanalys – att gravida löper ökad risk bl.a. för behov av sjukhusvård ifall de drabbas av COVID-19.
 
En modelleringsstudie i The Lancet beräknade nyligen att i 98 låg- och medelinkomstländer, kan barnvaccination mot 10 patogener rädda 69 miljoner liv under perioden 2000-2030. Dessutom om ev. vaccination av barn i Israel (redan inlett för gruppen 16-18 år) och lite om betydelsen av att sjukvårdspersonal kan/vill vaccinera sig.
 

WHO:s rekommendation till gravida är sen en tid tillbaka i linje med CDC:s rekommendation

I slutet av januari ändrade alltså WHO sin officiella rekommendation för gravida kvinnor som överväger att vaccinera sig (det står om uppdateringen längst ner på sidan här). Många hade varit kritiska till att WHO tidigare var emot vaccination av gravida – vaccination rekommenderades tidigare bara för de i riskgrupp för svår COVID-19 (mer info här). Experter från t.ex. American College of Obstetrics and Gynecology (ACOG) har funnits bland de röster som varit kritiska mot WHO:s tidigare rekommendation.
  • Rekommendationen från ACOG här. De skriver t.ex.:  “ACOG recommends that COVID-19 vaccines should not be withheld from pregnant individuals who meet criteria for vaccination based on ACIP-recommended priority groups“. Gravida ingår enligt ACIP (Advisory Committee on Immunization Practices) i fas 1c, dvs. i deras tredje prioriteringsordning för vaccin. Detta baserat på att denna fas inkluderar de i åldern 16-64 med ett högrisktillstånd, varav graviditet alltså är ett sånt tillstånd  ingår i en högriskgrupp (hjärtsjukdomar eller BMI>30, rökning och diabetes är exempel på andra högrisktillstånd som gör att man kan hamna i denna priogrupp)
  • WHO:s råd om vaccination av gravida är nu följande: “Based on what we know about this kind of vaccine, we don’t have any specific reason to believe there will be specific risks that would outweigh the benefits of vaccination for pregnant women.”
  • CDC har skrivit att gravida kan välja att vaccineras (särskilt om de nu är i prioriterade grupper), men samtidigt också lyft att säkerhetsdata saknas: “Based on how mRNA vaccines work, experts believe they are unlikely to pose a specific risk for people who are pregnant. However, the actual risks of mRNA vaccines to the pregnant person and her fetus are unknown because these vaccines have not been studied in pregnant women.”
  • Här är information från Folkhälsomyndigheten (Fohm) om risken för gravida vid COVID-19. För vaccination vid graviditet skriver Folkhälsomyndigheten följande: “Folkhälsomyndigheten rekommenderar av försiktighetsskäl att inte alla gravida vaccineras. Läkemedelsverket har godkänt vaccinerna men det finns ännu inte tillräckligt med säkerhetsdata för att kunna ge en allmän rekommendation till gravida. Behandlande läkare kan rekommendera en gravid patient vaccination om
    medicinska skäl finns, och efter en individuell bedömning. Det finns ingenting som tyder på att vaccination av gravida skulle vara farligt för fostret utifrån de data som hittills har rapporterats“
  • Det har även nyligen kommit en kort review-artikel i Nature Reviews Immunology om vaccination vid graviditet. Bl.a. nämns här att graviditeter inträffade i vaccinstudierna (totalt >50) utan noterad ökad risk för t.ex. missfall (se tabell strax nedanför). Därtill har vaccintillverkarna själva data på djur som inte tyder på t.ex. ökad risk för modern, för missfall eller för störd utveckling av foster (se t.ex. om Modernas här och om AstraZenecas här).
  • I genomgången i Nature Reviews Immunology skriver artikelförfattaren Victoria Male vidare:
    “So, is COVID-19 vaccination safe during pregnancy? The data so far suggest that it is and, given the increased risks associated with COVID-19 in pregnancy, many pregnant people have decided to accept the vaccine.”

Förhöjd risk för svår sjukdom hos gravida med COVID-19, samt för prematur födsel

Flera studier har belyst en ökad risk för gravida att drabbas av svår COVID-19, bl.a. en ganska omfattande studie från USA i slutet av januari: I en studie från 26:e januari i The American Journal of Obstetrics and Gynecology, studerades 240 kvinnor med PCR-bekräftad SARS-CoV-2 (dvs. COVID-19) i Washington State:
  • De flesta inkluderade kvinnor befann sig i tredje trimestern (56%), därefter 28% i den andra. De flesta som kunde följas till födsel av deras barn (155 kvinnor), födde levande barn (98.7%; ingen högre förekomst av dödfödsel sågs bland de med COVID-19).
  • De såg 3.5 gånger högre risk för behov av sjukhusvård för COVID-19 jämfört med utan (10% kontra 2.8%): Totalt sjukhusvårdades 24 (dvs. 1 av 30): 19 med svår/kritisk sjukdom, och 8 på IVA.
  • De såg också en case fatality rate (CFR) som var 13.6 gånger högre för gravida kvinnor med COVID-19 än hos individer i Washingtons delstat i åldersgruppen 20-39, som drabbats av COVID-19. Den absoluta mortalitetsskillnaden var 1.2%, men 95% CI överlappade 0 (-0.3-2.6%). Datan får nog bedömas osäker avseende mortalitet, då den bara bygger på 3 dödsfall bland de 240 COVID-19-fallen – därav de stora 95% konfidensintervallen: 2.7-43.6 gånger för CFR.
  • De fall med svår/kritisk COVID-19 hade en signifikant högre risk för prematur födsel (t.ex. 45.4% vid svår/kritisk kontra 5.2% vid mild COVID-19), eller behov av förtida födsel pga. COVID-19.
  • Begränsningar i studien är att de kan ha underskattat asymptomatiska och milda fall (men de tycks ha haft metoder för att upptäcka detta i de 35 sites som ingick i studien), liksom att CFR-analysen (förutom att det bygger på få dödsfall) inte utförts med en särskilt välmatchad kontrollgrupp (hade enligt författarna varit en mer noggrant matchad grupp icke-gravida kvinnor i samma ålder).
  • Mer information från CDC om hur graviditet påverkar risken för svår COVID-19 och komplikationer därav, återfinns här.
  • En tidigare review fann att gravida kvinnor hade högre risk för svår sjukdom, sjukhus- och IVA-vård. De belyste att sammantaget få dödsfall observerats bland gravida (men den review-artikeln kom ut i Augusti).
  • En tidigare meta-analys (från i juni) fann ingen skillnad i kliniska utfall, men däremot högre risk för prematur födsel och behov av kejsarsnitt. Dock bygger den studien på mycket få fall i varje studie (1-23 deltagare, de flesta <7 och de flesta fallrapporter), och därigenom riskerar sannolikt meta-analysen att pga. heterogenitet få låg power m.m.
  • BMJ har också en publicerad meta-analys, från september och med 77 ingående studier. De fann där att gravida kvinnor med COVID-19 löpte ökad risk för behov av IVA-vård (OR 1.62), invasiv ventilation (OR 1.88) och också att risken för prematur födsel var ganska påtagligt förhöjd vid COVID-19 (OR 3.0, 95% CI 1.15-7.85). Det sistnämnda byggde dock bara på två studier. Enligt BMJ-studien var även risken för nyföddda föhöjd att behöva nenotalvård (OR 3.13, 95% CI 2.1-4.8), ifall deras mödrar hade COVID-19, jämfört med historiska kontroller utan sjukdomen.
  • I BMJ-studien fann de även att gravida kvinnor oftare inte uppvisade mer klassiska COVID-19-symptom, såsom feber och myalgi. Riskfaktorer för svår COVID-19 var högre ålder för modern, högre BMI och preexisterande komorbiditeter. Till skillnad från ovanstående meta-analys fann BMJ-studien inte att risken för kejsarsnitt var förhöjd. Risken för prematur födsel kan vara mer driven av större medicinskt behov av prematurt inducerad födsel – spontana födslar låg nämligen på samma nivå oavsett COVID-19-status.
 

Lancet-studie om hur barnvaccinationer räddar liv i låg- och medelinkomstländer

I The Lancet deltog 16 oberoende forskargrupper för att beräkna hur många liv och sjukdomsbörda som olika vaccinationstäckningar räddar respektive minskar, i låg- och medelinkomstländer, över tid för tio patogener:
  • De undersökta patogenerna var Hepatit B, Haemophilus influenzae type B, HPV, Japansk encefalit, mässlingen, Neisseria meningitidis serogrupp A, Streptococcus pneumoniae, rotavirus, rubella, och gula febern
  • De jämförde vaccinationstäckning för aktuella och projicerade värden, jämfört med en beräkning för en helt icke-vaccinerad population.
  • Enligt deras beräkning förhindrar vaccination av dessa patogener ~69 miljoner (95% CI 52-88) dödsfall mellan år 2000 och 2030, varav 37 miljoner redan har förhindrats (fram till år 2019), dvs. en reducerad dödlighet på ~45% (36-58)
  • De flesta dödsfall beräknas ha förhindrats i barn <5 år, ffa. från mässlingen (56 miljoner förhindrade dödsfall 2000-2030). Mässlingen är ju tyvärr en av de sjukdomar som vi sett utbrott av även i västländer på senare år, t.ex. i Italien, Belgien, och USA) (länkar för den som vill läsa mer här, här, här, här, och här även på svenska.
  • Eftersom vissa dödsfall uppstår först senare i livet (t.ex. vid hepatit B ffa. >45 års ålder), så beräknade de även den livslånga effekten av vaccinationstäckningen. De fann då att av barnen som vaccinerats 2000-2030, kommer vaccinationstäckningen att förhindra sammantaget ~120 miljoner dödsfall. Specifikt bland barn födda 2019, blir därmed minskningen beräknad till 72% lägre över deras livstid, i de undersökta länderna. Dessa prognoser inkluderar dock inte ev. förbättrad vård av mer kroniska sjukdomar som HBV i dessa länder (dvs. konservativa modellantaganden användes för detta).
  • Glädjande nog fann de att täckningen och antalet olika vaccin under 2000-2019 hade ökad i de studerade länderna. T.ex. inleddes rutinmässig vaccination mot rotavirus efter 2006, anger de.
  • Beräkningar användes bl.a. då mortalitetsdata i låg- och medelinkomstländer inte alltid är komplett eller konsekvent över tid. Beräkningarna utfördes av the Vaccine Impact Modelling Consortium (VIMC; bildades 2016) och består av 18 modelleringsgrupper). De 98 länder som de modellerar vaccindata för, täcker ~69% av världens befolkning.
  • Författarna avslutar med att det är viktigt att öka vaccintäckningen i dessa länder, även för att fortsätta de framgångar som hittills har rönts sen år 2000. Detta kräver bl.a. informationskampanjer om vaccinens nytta och säkerhet, utbildning av vårdpersonal och stärkta lokala vaccinationsprogram, samt adekvat finansering över tid.
 

Framtida/nutida behov av vaccination av barn, när varianter som t.ex. B.1.1.7 sprider sig & ev. även har högre CFR?

För övrigt pågår nu vaccinstudier som omfattar barn, mot COVID-19. I Pfizers publicerade fas 3-studie ingick redan de från 16 års ålder (de har nu rekryterat färdigt för gruppen 12-16 år). Vissa tror att de mer smittsamma varianterna – och eller målet om mer omfattande smittsuppression – kan innebära att barn kommer att behöva vaccineras (bra artikel om detta i the Atlantic här).
 
I Israel beslutade man i slutet av januari att mer generellt vaccinera de barn som löper förhöjd risk för svår COVID-19, då de har sett en ökning av svårt sjuka barn (se här och här). Tidigare var även tanken att börja vaccinering av barn i Israel, men sen det var tidigare uppgett att ske först senare i mars. Israel har börjat vaccinera vissa av de i åldersgruppen 16-18 år (en åldersgrupp som alltså ingick i Pfizers studie). Av tillfrågade föräldrar i Israel uppgav nyligen 41% att de vill vaccinera sina barn, 30% var osäkra och 29% tänkte inte låta vaccinera sina barn. Man inväntar nu resultat från Pfizers studie, där viss data ska komma i april. Av de barn som hittills har vaccinerats pga. förhöjd risk, uppger man sig inte ha sett några biverkningar.
 
Man har i Israel även tidigare uppmärksammat att de ser fler barn och yngre som drabbas, något som bl.a. lett till att de i januari öppnade en ny IVA-vårdavdelning för barn. Detta har kopplats till den snabbt ökande utbredningen av den mer smittsamma SARS-CoV-2-varianten B.1.1.7.
  • Eventuellt drabbas barn mindre (åtminstone symptomatiskt) av COVID-19 bl.a. pga. lägre genuttryck av virusets primära receptor ACE2.
  • Några av mutationerna på spikeproteinet i varianterna, t.ex. N501Y som bl.a. finns i den “brittiska” varianten B.1.1.7, gör att viruset tycks binda in starkare till ACE2-receptorn, och kan kanske utgöra en mekanism för varför barn liksom vuxna skulle kunna drabbas hårdare av en sån variant. Men det kan givetvis även finnas andra förklaringar till deras observationer, och datan angående ännu fler drabbade barn pga. B.1.1.7 tycks inte ha bekräftats.
  • En studie i The Lancet Child & Adolescent Health fann att många barn och ungdomar hade hamnat på sjukhus för COVID-19, men de fann inte stöd för att barn hade drabbats hårdare, i den våg där smitta med varianten B.1.1.7 var vanligare: “Importantly, we have found no evidence of more severe disease having occurred in children and young people during the second wave, suggesting that infection with the B.1.1.7 variant does not result in an appreciably different clinical course to the original strain“
 

SARS-CoV-2-varianten B.1.1.7 tycks kunna medföra högre dödlighet och högre virusnivåer

  • Dock finns det analyser från en brittisk expertgrupp (NERVTAG) som tyder på att B.1.1.7 orsakar minst 30% högre case fatality rate i COVID-19 (se skärmdump nedan). Dessa analyser finns ännu inte i någon externt granskad form, och man har därför uppmanat till försiktighet när det gäller tolkningen av dessa), till skillnad för datan för ökad transmission, som tycks stämma med snabbt ökad utbredning av varianterna (ffa. B.1.1.7),i många olika regioner och länder.
  • En preprint som kom lite tidigare än NERVTAG-rapporten ovan tyder också på ökad dödlighet i Storbritannien, och de tror att en del – men inte all – av denna ökade dödlighet kan ha orsakats av B.1.1.7
  • En mer uppdaterad och omfattande preprintstudie från Davies et al. stödjer också att B.1.1.7 medför ökad dödlighet, jämfört med tidigare varianter i samhället. De finner att B.1.1.7 (även kallad VOC) ökar dödligheten i COVID-19 med 71% (okorrigerat värde 58%). I åldersgruppen 55-69 beräknar de att dödligheten går upp från 0.6 till 0.9%, inom 28 dagar från ett positivt SARS-CoV-2-test i samhället. Den analysen finner även stöd för att B.1.1.7 medför högre virusnivåer (mätt utifrån PCR-analyser).
  • Mer om B.1.1.7 och de andra varianterna (såsom B.1.351) här i en nyare Twitter-tråd (med länkar till ytterligare trådar). Enligt en ny studie i Science som diskuteras där, tyder data från flera länder på att B.1.1.7 just medför högre smittspridningstakt (upp till 90% högre). En möjlig delförklaring är att barn är mer smittsamma, men detta fann forskarna inte fullt stöd för i deras analys (dvs. smittsamheten tycks öka generellt, men tycks ändå förbli relativt något lägre bland barn (se deras figur S15 i den supplementära filen här).
  • En annan preprint har funnit att B.1.1.7 kan göra att tidsfönstret med höga virusnivåer (i princip sannolikt perioden man är smittsam) blir längre, jämfört med tidigare varianter. Enligt den analysen (som bygger på ett mindre material och är preliminär) såg man en initial ökning av virusnivåer för B.1.1.7 som höll i sig längre (~5.3 kontra 2.0 dagar). Nedgången var också längre (~8 kontra 6.2 dagar) och sammantaget hade man infektionen längre (13.3 kontra 8.2 dagar). De fann även stöd för något högre virusnivåer, ett fynd som har betonats som en betydande skillnad även enligt vissa tidiga analyser. Tråd om den studien finns här.
  • Oavsett svårighetsgrad som isolerad egenskap värre om transmissionstakten ökar, med varianter som B.1.1.7. Detta då man ju vid större smittsamhet av virusvarianterna får en exponentiell effekt, så länge som det effektiva R-värdet är >1 (därmed beräknar även ECDC och CDC att man behöver vara försiktigare nu med att lätta på samhällsåtgärder, pga. beräknad ökad dominans av de mer smittsamma varianterna (se även här)
 

Vikten av vaccinering av vårdpersonal

Slutligen skrev Washington Post för ett tag sen en tänkvärd ledare om varför vårdpersonal ska vaccinera sig. Denna följde i spåren av rapportering om att en stor andel vårdarbetare valt att inte vaccinera sig i vissa regioner i USA. Liknande rapporter har även förekommit även i Sverige (se även här och här).
 
I Washington Post-artikeln skrev de bl.a.:
“The most frequent explanation for hesitancy is mistrust and misinformation. David Grabowski of Harvard University told The Post that earlier missteps in fighting the pandemic, including fumbles over personal protective equipment, combined with low wages and poor working conditions, have created a well of distrust, especially among the Black and Latino workers who dominate the nursing home industry. “This is a forgotten workforce that hasn’t been treated well for years,” he said. After the delays in PPE and hazard pay, “and all of a sudden now, they want to go fast with vaccinations . . . there’s good reason they’re so distrustful.””
 
The Lancet publicerade en ledare på detta tema, då år 2021 är “The International Year of Health and Care Workers“. Där beskriver de att trots att vårdarbetare utgör 3% av befolkningen, så utgör de enligt WHO 14% av alla COVID-19-fall. Att vårdpersonal är mer drabbade av COVID-19, tyder även vår enkätbaserade data om svenskar på, som vi nyligen rapporterade om i Annals of the Thoraic Society.
 
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare
NERVTAG CFR report
Read more →

Preliminary evidence for longer viral shedding – but similar peak viral concentration for SARS-CoV-2 infections with the variant B.1.1.7 (Kent/British-detected)

A new preprint reports preliminary evidence for longer viral shedding – but similar peak viral concentration – for SARS-CoV-2 infections (the virus that causes COVID-19) with the B.1.1.7 (Kent/British-detected) variant, vs non-B.1.1.7 isolates.

This is however again preliminary data, and note that few B.1.1.7 cases were studied in this new preprint (link here).

Methods overview

This is based on data from a rather small convenience sample of n=65 (e.g. team staff, player, vendors, 90% male) – interpret with caution.

They combined anterior nares & oropharynx tests.

Only 7 of the individuals had variant B.1.1.7 (sequencing-based confirmation)

Here they looked at
a) Duration of detectable to peak viral concentration (“proliferation phase”)
b) Duration of peak viral concentration to return non-detectable (“clearance phase”), and
c) Duration of infection (duration of proliferation + clearance phases)
d) Peak viral concentration.

Results

They found that CT values for peak viral load were only slightly lower for B.1.1.7. Lower CT values indicate higher viral load, thus slightly higher (but quite similar) viral load was seen for B.1.1.7: ~19.0 vs ~20.2.

For the above phases:

  • The proliferation phase was ~5.3 days for B.1.1.7 vs 2.0 for non-B.1.1.7;
  • The clearance phase was ~8 days for B.1.1.7 vs 6.2 for non-B.1.1.7;
  • The infection duration (proliferation+clearance phases) was 13.3 days vs 8.2 days

(Note, some of the confidence intervals do overlap in the preprint, suggesting no significant difference betweeen B.1.1.7 and non-B.1.1.7)

  • Note that there is a recent publication linking the amount of viral shedding (i.e. which was not that altered by B.1.1.7) to the risk of transmission, as well as to the incubation period & risk of getting symptomatic COVID-19.
  • Some earlier data have found significantly higher viral load (10 and 10,000-fold) in viral load for B.1.1.7 vs. non-B.1.1.7 (although technically here they look at S-gene dropout, which could include other variants as well; because the B.1.1.7 variant and other variants have a deletion in the S gene that cause one of the primers used for PCR to fail; whereas the other ones still work – enabling labs to detect this specific deletion)
The B.1.1.7 variant is one of the variants that has been (best) characterized as likely having increased transmission vs. parental SARSCoV2 variants. The European center for disease prevention and control (ECDC) recently summarized the evidence, citing one study modeling 56% higher SARS-CoV-2 transmission by B.1.1.7 (link here).
 
In the new preprint, the authors call for more data & make the following point:
  • “If borne out by additional data, a longer isolation period than the currently recommended 10 days after symptom onset may be needed to effectively interrupt secondary infections by this variant“
Read more →