Menu Close
  • Home
  • Vaccinens skyddseffekt ytterligare bekräftad mot varianten Delta – framförallt efter två doser vaccin
    •

Vaccinens skyddseffekt ytterligare bekräftad mot varianten Delta – framförallt efter två doser vaccin

Ytterligare studier om skyddet av en kontra två vaccindoser mot olika former av COVID-19 orsakad av varianten delta (B.1.617.2): Återigen tycks skyddet relativt välbevarat efter två doser.
 
Mot sjukhuskrävande COVID-19 tycks dock skyddet ganska bra redan efter en dos, men då finns t.ex. alltså fortfarande en högre risk för mild till måttlig COVID-19, samt större risk för asymptomatisk infektion, med den risk det medför för att mer eller mindre obemärkt föra smittan vidare.
 
Samtidigt beskrivs nu en eventuellt än större nytta – pga. utbredningen av den allvarligare delta-varianten – med AstraZenecas vaccin hos yngre vuxna. Slutligen lite kort kring risken för vissa grupper av barn att (utifrån en låg grundrisknivå) drabbas av svår COVID-19, där tillstånd som typ 1-diabetes, hjärtkärl-avvikelser och fetma sticker ut som riskfaktorer.
 
 

1. Ytterligare analyser bekräftar att vaccinen skyddar mot delta (B.1.617.2), men återigen med betydligt sämre effekt efter enbart en dos

I bl.a. The Lancet redovisas nya beräkningar för hur väl de olika vaccinen skyddar mot delta-varianten av SARS-CoV-2. Väsentligen ses samma bild som har rapporterats tidigare (tidigare sammanställning här).
  • Här analyserades runt 20 000 infektioner med SARS-CoV-2, under den period då varianten delta har spridits i regionen. Liksom flera andra analyser från Public Health England, finner de att delta-varianten tycks öka risken för sjukhuskrävande COVID-19.
  • I Lancet-artikeln ökade risken för sjukhuskrävande COVID-19 med över 80% jämfört med alpha (B.1.1.7)-varianten, en risk som också noterades när enbart icke-vaccinerade individer undersöktes (tabell S3).
  • Detta kan dock ha viss bias, liksom det kan finnas för estimaten av smittspridningsfördelar (transmission, eller termen som vissa föredrar, “fitness”). De senare kan ha bias av en eventuell så kallad founder-effekt (för ett sådant exempel, se denna publikation i Nature, som kanske kan ge en föraning om vad sommaren 2021 kan medföra om gränserna öppnas för mycket).
  • För skyddseffekten av vaccin, såg de en tilltagande effekt även räknat längre från vaccinationsdatumet, dvs. efter 28 dagar, räknat från första dosen (gäller dock ej mot all form av SARS-CoV-2-infektion, se nedan). Effekten mot sjukhuskrävande COVID-19 var relativt välbevarad efter första dosen, men tycktes bli ännu bättre efter den andra dosen:
  • Mot all form av SARS-CoV-2 (PCR-bekräftad), var skyddet av två doser av Pfizer-BioNTechs vaccin, räknat 14 dagar efter dos 2, runt 79% mot delta-varianten, att jämföra med ~92% mot alpha (B.1.1.7, identifierad med S gene target failure; SGTF, via qPCR).
  • Motsvarande skydd från AstraZenecas vaccin ChAdOx1 var lägre, runt 60% mot delta-varianten, att jämföra med runt 73% mot alpha-varianten. Dessa resultat var justerade för bl.a. ålder, kön, temporal utveckling av fall när provet togs, samt föregående antal SARS-CoV-2-tester. De två olika vaccintyperna jämfördes inte formellt med varandra.
  • Skydd mot all form av SARS-CoV-2 (PCR-bekräftad) var betydligt lägre, runt 12 (95% CI 0-22) till 30% efficacy för Pfizers vaccin, och 7 (95%CI -7, 19) till 18% för AstraZencas vaccin (de högre, senare siffrorna räknat först 28 eller fler dagar efter första dosen, då skyddet enligt ovan var högre).
  • När de undersökte de med symptomatisk COVID-19, fann de att vaccinen gav ett något högre skydd mot delta-varianten efter en dos (18-33% för Pfizers vaccin, 23-33% för AtraZenecas).
  • De fann intressant nog att de i åldern 5-9, som alltså inte är vaccinerade, hade en relativt högre andel av varianten delta kontra alpha, jämfört med andra åldrar (se figur S4).
 
En nyare preliminär analys från Public Health England rapporterar samtidigt om skyddet mot sjukhuskrävande COVID-19 orsakad av just samma delta-variant av SARS-CoV-2:
  • De studerade 14 019 symptomatiska fall av denna variant, varav 166 lades in på sjukhus.
  • De fann ett liknande skydd mot sjukhuskrävande COVID-19 från både Pfizers och AstraZenecas vaccin, även efter en (94%) kontra två doser (96%) med Pfizers BNT162b2-vaccin, medan skillnaden var större (71 respektive 92%) för skyddet från 1 kontra 2 doser av AstraZenecas ChAdOx1-vaccin.
Delta tyckts alltså i övrigt ge:
Table S4 The Lancet Sheikh et al. 2021

2. Ändrad risk-nytta-analys för AstraZenecas vaccin, i och med ökningen av varianten delta?

Enligt en analys som presenteras i Financial Times, har den svårare sjukdomsbild som SARS-CoV-2-varianten delta (B.1.617.2) i snitt ger, gjort att det nu är lägre risk – för cerebral sinusventrombos av AstraZenecas vaccin – för en 30-39-åring, jämfört med att hamna på IVA pga. COVID-19 orsakad av delta-varianten.
  • Detta tar dock inte i beaktande att man nu vet hur man behandlar cerebral venös trombos (CVT/CVST), och att den absoluta risken för svåra skador av detta beskrivs som låg.
  • Därtill ger vaccin som bekant andra fördelar, såsom indirekt skydd av andra i omgivningen från COVID-19. 
  • När man i Storbritannien tidigare i vår valde att råda mot vaccinering med just AstraZenecas vaccin för de under 40 år, låg siffran att hamna på IVA pga. COVID-19, på 0.8 / 100k. I och med delta beskrivs risken under loppet av 16 veckor ha mer än fördubblats till 1.9 / 100k.
  • Risken för åldersgruppen 30-39 att utveckla cerebral sinusventrombos beräknas till 1.5 per 100k.
  • I BMJ presenterade för övrigt tidigare (i april) en sammanställning där de beskriver att data tyder på att risken för cerebral sinusventrombos (CVT) är runt 7 gånger högre (39 / 100k) pga. COVID-19, jämfört med den kopplad till Pfizers och Modernas vaccin.
  • Detta utifrån en preprint av Taquet et al., som även finner att risken för CVT pga. COVID-19 är runt 4 gångre jämfört med matchade influensakohorter.
  • EMA har tidigare gjort en grafisk presentation analys där de har jämfört risken för vaccinutlöst trombocytopeni (dvs. ej per definition just CVT), jämfört med risken att hamns på sjukhus eller IVA, eller dö, till följd av COVID-19. Detta var dock före delta hade börjat ta över i t.ex. Storbritannien och gäller hela EU.
 

3. Vaccination av barn och risker för barn med underliggande sjukdomar

Slutligen lite längre men enkel läsning i Nature och The Atlantic som går igenom data och studier som talar för kontra mot behovet av att vaccinera barn i t.ex. en fullt vaccinerad vuxen befolkning. T.ex. har en tidigare preprintstudie tytt på att yngre individer som väntat från ett indirekt skydd mot COVID-19, när äldre snabbt vaccinerades i Israel (se här) – en studie som som sedermera publicerats i Nature Medicine.
 
Samtidigt visar nya studier att vissa barn med vissa underliggande sjukdomar – liksom vuxna – har betydligt förhöjd risk för svårare COVID-19:
  • Utifrån en analys av 43 465 barn i åldersgruppen ≤18 år, var behovet av sjukhuskrävande vård för COVID-19 tydligast för barn med typ 1 diabetes (justerad relativ risk (aRR) 4.6, 95% CI 3.9-5.4), fetma (aRR 3.07, 95%CI 2.7-3.5), samt för barn med kardiovaskulära avvikelser (aRR 1.72, 95%CI 1.5-2.0). Typ 1- och 2-diabetes utgjorde ~300 fall (0.7%) vardera av förekomsten av totala underliggande sjukdomarna hos de undersökta barnen.
  • Bland sjukhuskrävande fall av COVID-19, var risken för svåra fall (behov av IVA-vård, mekanisk  ventilering eller död), högst för barn med typ 1 diabetes (aRR 2.38), hjärtkärl-avvikelser (aRR 1.72) samt för epilepsi/krampanfall (aRR 1.71). Även fetma (1.42) var signifikant liksom svårare sömnstörningar (aRR 1.26) såsom sömnapné.
  • I övrigt var astma (10.2%) och neuro-utvecklingsstörningar (3.9%), liksom fetma (2.5%), bland de vanligaste underliggande åkommorna. Analysen använde multivariata linjära modeller för att kunna kontrollera för patient- och sjukhuskarakteristika (800 sjukhus ingick, från USA).
  • Analysen kan ha viss bias medger författarna (t.ex. var fetma faktiskt underrepresenterat  jämfört med nationell statistik) och trots att de hade data från 800 sjukhus, kan de ha missat riskförhöjande signaler för mer ovanliga tillstånd.
  • Risken för barn att drabbas av sjukhuskrävande COVID-19 är enligt en tidigare MMWR-analys runt 20 gånger lägre än för vuxna (8 kontra 164.5 per 100 000 invånare), men en av tre  sjukhusvårdade barn hamnade enligt den analysen på IVA.
  • Detta är ev. en bild som varianter som delta kan försämra, i och med att den liksom B.1.1.7/alpha, tycks öka risken för sjukhuskrävande COVID-19 (för alpha och beta tyder tidigare studier på att riskökningen ses i alla åldrar, se även denna studie i The Lancet Infectious Diseases)
  • Barn kan för övrigt enligt flera analyser föra COVID-19 vidare i samma utsträckning som vuxna, t.ex. enligt noggranna prospektiva analyser (sammanställning här), samt enligt kommande data, och ha samma virusmängder som vuxna. Därtill har flera gånger fler barn i gruppen 12-17 år  behövt sjukhusvård pga. COVID-19, jämfört med antalet som brukar behöva sjukhusvård under tidigare influensasäsonger.
Med vänliga hälsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. läkare, PhD/senior forskare