Ett kortare inlÀgg om hur immuniteten jÀmför sig efter infektion med SARS-CoV-2 (COVID-19), kontra efter vaccinering mot COVID-19. Vi har nu data som tyder pÄ att Omicron sÀnker skyddet frÄn vaccinen, och Àven vid tidigare COVID-19. DÀrav Àr det enligt mÄnga (t.ex. FHM, ECDC och CDC) viktigt att vaccinera med en 3:e vaccindos (hos fullvaccinerade), och Ätminstone med 1 (men helst med 2) doser hos de med genomgÄngen COVID-19. Anledningar redovisas i en lÀngre utlÀggning nedan, liksom i min tidigare bloggpost hÀr. Se Àven lÀngre ner FolkhÀlsomyndighetens rekommendationer, som Àr de som gÀller.
Dels finns det en variabilitet i immunsvaret efter genomgĂ„ngen infektion â en betydande andel serokonverterar inte enligt flera studier (se Ă„terigen mitt tidigare blogginlĂ€gg, samt denna trĂ„d). NivĂ„erna av neutraliserande antikroppar Ă€r dĂ€rtill mycket variabla över tid efter COVID-19. AntikroppsnivĂ„erna (mot spike-proteinet som man vaccinerar mot) Ă€r dĂ€rtill t.ex. över lĂ„ng tid betydligt högre efter vaccinering jĂ€mfört med efter COVID-19, och 99% av alla som vaccineras serokonverterar (dvs. i princip alla med ett normalt fungerande immunförsvar).
Att antikroppsnivĂ„erna Ă„tminstone initialt Ă€r högre efter vaccinering, Ă€r ett fynd som ses genomgĂ„ende i mĂ„nga studier, Ă„tminstone för mRNA-vaccinen. NivĂ„erna tycks emellertid (av naturliga skĂ€l) gĂ„ ner fortare frĂ„n den initialt mycket höga nivĂ„n, efter vaccinering (se Ă€ven mitt tidigare Facebook-inlĂ€gg hĂ€r â den i inlĂ€gget beskrivna studien har nu publicerats i tidskriften Vaccines). Till detta kan man tillĂ€gga preliminĂ€r data som tyder pĂ„ att de som har fĂ„tt 3 vaccindoser, uppvisar högre antikroppsnivĂ„er Ă€n de som bara har haft COVID-19 och hade vaccinerats med 2 doser, samt givetvis betydligt fler Ă€n de som bara hade haft COVID-19 (det kan givetvis finnas variation eller selektionsbias i denna studie; se Ă€ven punkt 3 i mitt tidigare blogginlĂ€gg om Omicron hĂ€r).
Samtidigt tycks just tre vaccindoser â utifrĂ„n antikroppsbaserad immunitet â ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt övertrĂ€ffa eller vara likvĂ€rdigt med den som fĂ„s av tidigare COVID-19 och efterföljande vaccinering, eller genom genombrottsinfektion efter tidigare tvĂ„dosvaccinering (se trĂ„d hĂ€r).
De olika typerna av immunitet tycks dĂ€rmed hĂ„lla olika vĂ€l över tid utifrĂ„n olika aspekter och analyser, och denna bild kan givetvis Ă€ndra sig ytterligare med tiden och nya varianter (mĂ„nga argumenterar vidare för att det vore konstigt om det inte i de flesta fall â men med ovan nĂ€mnda variabilitet â sĂ„gs en hyfsat god och lĂ„ng immunitet mot svĂ„r COVID-19, efter en sĂ„dan genomgĂ„ngen infektion, eftersom man exponeras för sĂ„ mycket av viruset, och sĂ„ mĂ„nga olika virusproteiner).
Men exponering för virusets proteiner pĂ„ ett av sĂ€tten â genom en SARS-CoV-2-infektion â Ă€r givetvis betydligt mer riskabelt.
Om nÄgot tycks det immunologiska T-cellssvaret ur flera aspekter kunna vara nÄgot sÀmre mot Omicrons Spikeprotein, hos de med tidigare COVID-19, jÀmfört med efter vaccinering, enligt en ny studie i Nature Medicine av forskare frÄn Karolinska Institutet. Detta fynd gÀller bÄde pÄ CD4+ och CD8+ T-cellssidan. T.ex. sÄgs 8% lÀgre CD8+ T-cellssvar mot Omicrons Spike-protein hos de som hade vacccinerats med tvÄ doser Pfizers mRNA-vaccin (BNT162b2), medan reduktionen var 30% hos de som tidigare hade haft COVID-19 (maximal reduktion var 55% respektive 63%). För CD4+ T-cellssvaret var reduktion icke-signifikant pÄ 9% hos de vaccinerade individerna, kontra signifikanta 16% hos de med tidigare COVID-19 (se skÀrmdumpen nedan, frÄn Gao et al.).
NÀr de slog samman CD4+ och CD8+ T-cellssvaret mot Omicron, sÄgs ett försÀmrat svar hos de som tidigare hade haft COVID-19, men ingen reduktion i svaret hos de som hade vaccinerats. Notera att de med tidigare COVID-19 i denna studie hade smittats under vÄren 2020, sÄ de var inte smittade med de senare varianterna (sÄsom Alpha, Beta eller Delta). Resultaten kan dÀrmed eventuellt skilja sig för de som smittats av andra varianter av SARS-CoV-2.
Annan data tyder pĂ„ ett likvĂ€rdigt T-cellssvar mot Omicron hos de med tidigare COVID-19, jĂ€mfört med de som har vaccinerats. Givetvis fĂ„r man dock efter vaccinering inte ett T-cellssvar mot lika mĂ„nga proteiner â vaccinen immuniserar mot Spike-proteinet.
SĂ„ man kan inte heller pĂ„stĂ„ att genomgĂ„ngen COVID-19 i sig skyddar bĂ€ttre rakt av, det blir missvisande â Ă€ven om mĂ„nga analyser finner att i snitt sĂ„ har de med tidigare COVID-19 ett bra eller rentav bĂ€ttre skydd i jĂ€mförelse med vaccinen över tid â Ă„tminstone under Delta-perioden (se preprintsstudien av Gazit et al., samt ny publicerad CDC-data).
Detta skydd (bÄde efter tidigare COVID-19 och medierat av vaccinen) har dock försÀmrats betydligt i och med Omicron, Ätminstone vad avser skyddet mot infektion/symptomatisk COVID-19. DÀrutöver, om man tittar under den tidigare Alpha-perioden (visserligen nÀrmare inpÄ nÀr vaccinen hade getts och antikroppsnivÄerna Àr sÄ höga), sÄ hade i stÀllet de med COVID-19 sÀmre skydd mot infektion, Àn fullvaccinerade individer (och som teknikalitet Àr detta dÀrtill ingen preprintstudie, utan redan publicerad i Nature Medicine). Denna fördel för vaccinen sÄgs Àven i den ovan nÀmnda CDC-artikeln.
Allt detta Ă€r dĂ„ Ă„terigen med den brasklappen, att det innebĂ€r en mĂ€ngd risker att smittas med SARS-CoV-2 och riskera olika former av COVID-19 och dess följdeffekter â inte minst död i sjukdomen (risker som i snitt Ă€r betydligt lĂ€gre vid en reinfektion, efter tidigare immunitet). Mer om det kan ni lĂ€sa i mitt tidigare blogginlĂ€gg hĂ€r, samt i denna studie av Barda et al. i NEJM.
I stĂ€llet anses vaccinen vara oerhört sĂ€kra, nĂ„got som Ă€r redovisat i mĂ„nga analyser i peer-review-granskade tidskrifter frĂ„n flera olika lĂ€nder, och av varandra oberoende forskare, samt utifrĂ„n miljontals givna doser â Ă€ven avseende riskerna för hjĂ€rtat (Ă€ven om det finns en lĂ„g risk, liksom det finns med de flesta vaccin). Det finns dĂ€rtill nu data för skyddet som fĂ„s av 2 och 3 doser vaccin, upp till 3-4 mĂ„nader mot Omicron-varianten.
Att 3 doser kan ge ett gott skydd mot svÄr COVID-19, har observerats i analyser av stora delar av den allmÀnna befolkningen (Älder 18+) samt för Àldre individer (65+), som utgör en riskgrupp för svÄrare COVID-19. Datan visar att överlag, med 3 vaccindoser, erhÄller man i snitt runt 90% skydd mot svÄr COVID-19 orsakad av Omicron-varianten, och detta i Ätminstone 3 mÄnaders tid (se gÀrna hÀr, samt mitt uppdaterade blogginlÀgg hÀr). En full vaccinationsserie har samtidigt tidigare visat sig ge lÀgre risk för en reinfektion för de som tidigare har haft COVID-19.
Antikropparna hĂ„ller sig dĂ€rtill enligt ny preliminĂ€r data pĂ„ relativt hög nivĂ„ â mot just Omicron â upp till 4 mĂ„nader efter den 3:e dosen. Men oavsett det Ă€r alltsĂ„ risken för reinfektion (efter tidigare COVID-19) eller genombrottsinfektion (vid vaccinering) alltsĂ„ betydligt förhöjd med den nu dominerande Omicron-varianten (B.1.1.529).
DĂ€rav har t.ex. ECDC tidigt under Omicrons spridning â liksom nu WHO, för vuxna â pĂ„pekat vikten av att vaccinera med en 3:e dos. Vid tidigare COVID-19 anser mĂ„nga experter att man Ă„tminstone borde ta nĂ„gon vaccindos (i det senare fallet anser en del att det Ă€r bĂ€ttre med tvĂ„ vaccindoser, se Ă€ven punkt 2 hĂ€r i mitt tidigare blogginlĂ€gg). En del argumenterar dĂ€rför för att man ska erkĂ€nna tidigare COVID-19 som att motsvara skyddseffekten av en vaccindos.
HĂ€r Ă€r det viktigt att pĂ„peka att t.ex. FolkhĂ€lsomyndigheten och CDC alltsĂ„ anger att man ska vaccinera sig Ă€ven efter genomgĂ„ngen COVID-19. Liksom jag redovisar ovan nĂ€mner de som anledning att man inte vet hur varaktigt skyddet efter COVID-19 Ă€r, att skyddet efter COVID-19 Ă€r variabelt, samt att vaccinationen dĂ„ [ytterligare] minskar risken att man smittar andra (Detta tycks Ă€ven i viss mĂ„n gĂ€lla under Omicron-smittspridningen, i alla fall ifall om man tittar pĂ„ de som har fĂ„tt Ă„tminstone tvĂ„, men sĂ€rskilt tre vaccindoser â noter att detta ocksĂ„ Ă€r en preprintstudie som dĂ€rmed behöver granskas externt). FolkhĂ€lsomyndigheten anger Ă€ven att man ska ta en boosterdos (vid det angivna dosintervallet), Ă€ven om man tidigare har haft COVID-19.
Sen Ă€r det Ă€ven missvisande att som vissa gör pĂ„stĂ„ att vaccinskyddet alltid Ă€r mer kortvarigt och “begrĂ€nsat”. T-cellssvaret efter vaccination bestĂ„r liksom efter COVID-19 ocksĂ„ vĂ€l över tid, Ă€ven vid en given dos som Ă€r lĂ€gre Ă€n de nuvarande anvĂ€nda vaccinen (25 ”g hĂ€r, kontra 30 ”g i Pfizers, och 50-100 ”g i Modernas vaccindoser, se Mateus et al., Science 2021). Ni fĂ„r vidare gĂ€rna lĂ€sa punkt 3 i mitt tidigare blogginlĂ€gg, dĂ€r jag gĂ„r igenom hur vaccinskyddet har hĂ„llit vĂ€l över tid, inklusive under Deltaperioden, dvs. en period som intrĂ€ffade flera mĂ„nader efter mĂ„nga hade vaccinerats i t.ex. USA (som de flesta av studierna i inlĂ€gget berör).
OvanstÄende berör bara ett urval av alla studier, och det kommer givetvis komma fler jÀmförelser över tid, t.ex. fler lÄngtidsstudier avseende skyddseffekten av olika typer av tidigare immunitet mot Omicron-varianten.
Med vÀnliga hÀlsningar,
Jonathan Cedernaes
Leg. lÀkare, PhD, docent i medicinsk cellbiologi
Screenshot below from Figure 1b. Gao et al. Nature Medicine 2022, showing the T-cell response against WT and the Omicron variant (B.1.1.529) of SARS-CoV-2.