Menu Close

Assessing the risk of re-infection in young adults

Young adults with evidence of prior COVID-19 (18-20y) had a circa 5 times lower (~10%) risk of subsequent infection vs. those who were seronegative, i.e. not previously infected, individuals (~48%) – see the figure to the left below.
 
New preprint study:
The findings in this preprint thus basically indicate that detection of antibodies from a prior SARS-CoV-2 infection – being seropositive – confers protection from a new SARS-CoV-2 infection, but that re-infections can occur. This is a rather small study and a preprint, so the findings have to be interpreted with caution (but they fit with other data, see further down).
 
Another interesting finding was that lower IgG titers against the Spike protein at baseline was associated with later risk of re-infection (lower part of figure below). Antibodies from the seropositive individuals who later became re-infected, also had significantly lower neutralizing activity against the virus (tested in vitro), compared with seropositive individuals who did not become re-infected.
Figures from Letizia et al. (preprint) 2021
Furthermore, in individuals with PCR-verified re-infection, viral loads were about 10 times lower vs. those suffering from their first SARS-CoV-2 infection (analyzed through multiple PCR targets). Viral load is an important determinant of the risk of spreading COVID-19 (see this new publication here and this summary), so lower viral load in those who are re-infected may lead to lower risk of transmitting COVID-19.
 
The study found a very high percentage of asymptomatic infections. They did not however find that those with signs of re-infection were significantly more often asymptomatic, compared with seronegative individuals (84% vs 68%, p=.13).
 
This was a prospective study of 189 seropositive & 2,247 seronegative participants, assessed over a 6-week period with PCR for SARS-CoV-2.
 
Several prior studies have also found that not all individuals develop the same level of antibody-reflected immunity after a SARS-CoV-2 infection. The circa five times lower risk of reinfection fits with other prospective data, such as that from a large cohort (n=6,614) of healthcare workers in the UK. In that study, they found 83% lower risk of re-infection in individuals with prior COVID-19 (using up to around 1.9 million days of follow-up data). See also this thread and the actual preprint.
 
As always, preprints have to be interpreted with caution (they are not peer-reviewed and not published in final form in a scientific journal).
 
Best,
Jonathan

En översikt av biverkningsprofilen för de i Sverige nu godkända COVID-19-vaccinen

En översikt av biverkningsprofilen för de nu godkända vaccinen, med inriktning på AstraZenecas vaccin. Medan AstraZenecas (& enligt deras studie även J&Js) ger färre och mindre påtagliga biverkningar efter 2:a dosen, är förhållandet det omvända för Pfizers & Modernas mRNA-baserade vaccin. Nedanstående text kan ev. upplevas ganska tekniskt och är ursprungligen skrivet med läkare/forskare i åtanke.
 

1) AstraZenecas vaccin – färre biverkningar med högre ålder och efter 2:A dosen

AstraZenecas vaccin är ett adenovirusvektor-baserat vaccin liksom amerikanska J&Js vaccin & ryska SputnikV.
  • AstraZeneca bygger på adenovirus serotyp 5, av chimpanssort för att minska risken för pre-existerande immunitet (lite mer om det här)
  • Ryska SputnikV-vaccinet baseras på adenovirus 5 och 26,
  • Johnson & Johnsons vaccin baseras på serotyp 26 (dvs. liknar en av doserna i Ryska SputnikV)
 
I korthet kan man säga att som regel gäller följande för biverkningarna med de vaccin som vi nu börjat eller troligen snart kan börja använda mot COVID-19:
  • Färre reaktioner i högre ålder (se bilden nedan)
  • Färre reaktioner (ovanligt med feber) efter dos 2 med adenovirusbaserade vaccinen AstraZeneca och J&J – dvs. tvärtom för Pfizer & Moderna
  • Mycket ovanligt med hög feber (≥39℃) efter dos 1 (ej observerat efter dos 2) med AstraZenecas vaccin.
  • Detaljerna kring biverkningarna med AstraZenecas vaccin går jag även igenom här på Twitter.
Biverkningar utifrån fas 1-2-studie för AstraZenecas vaccin – frekvens (inom parentes förekomsten hos de som tog paracetamol):
 
  • 70% trötthet (71%)
  • 68% huvudvärk (61%)
  • 60% myalgi (48%)
  • 61% obehagskänsla (48%)
  • 56% frossa (27%)
  • 51% kände sig febriga (36%)
  • 18% feber ≥38℃ (16%) – notera att här säger t.ex. läkemedelsverket att förekomsten är <10% (se nedan)
  • 2% feber ≥39℃ (ej rapporterat för efter paracetamol)
De fann att paracetamol signifikant sänkte frekvensen av biverkningar (oavsett svårighetsgrad) inom de 2 första dagarna med AstraZenecas vaccin (ChAdOx1 nCoV 1) – för smärta, feberhetskänsla, frossa, myalgi, huvudvärk och obehagskänsla. Dessa data var alltså från en mindre studie (n=543), där de hade få som fick booster-dosen (n=10), men i likhet med senare data och J&Js data, såg de tecken på lägre reaktogenicitet efter 2a dosen.
Senare rapporterade AstraZeneca en fas 2-del av en pågående fas 2/3-studie, också i The Lancet, fast med data från både yngre och äldre deltagare:
  • De fann ingen objektivt mätbar feber efter 2a dosen (standarddos; vissa gavs ju tidigare den lägre dosen), oavsett åldersgrupp (se bilden längst ner)
  • De fann även att biverkningsfrekvensen var lägre vid högre ålder och efter den 2:a dosen. Totalt ingick 420 personer som fick AstraZenecas vaccin i denna studie.
Frekvensen av de som hade åtminstone en systemisk reaktion (såsom obehagskänsla, myalgi, trötthet eller feber), efter den 1:a dosen:
  • 86% i åldersgruppen 18-55 år
  • 77% in åldersgruppen 56-69 år
  • 65% in åldersgruppen 70+
Efter den 2:a dosen, var motsvarande siffror:
  • 65%
  • 72%
  • 43%
Dessa biverkningsfrekvenser är i nivå med andra vaccin (t.ex. ett av de mot Herpes Zoster)
I deras stora fas 3-studie som också publicerades i The Lancet (se sammanfattning här), rapporterade AstraZeneca också en god profil vad gäller adverse events. Detta baserades på över 74 000 personmånaders säkerhetsdata efter dos 1 (median uppföljning 3.4 månader) och över 29 000 personmånaders uppföljning efter dos 2 (median 2.0 månader).
  • AstraZeneca har även en preprint ute om hur deras vaccin verkar mot olika varianter av SARS-CoV-2.
Läkemedelsverket har i sin genomgång (monografi) fått ta del av uppdaterade siffror, som väger samman de fyra kliniska studierna i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika. Enligt deras data är förekomsten av många av reaktionerna faktiskt lägre än vad AstraZeneca rapporterade först ovan. Även för Pfizers vaccin tycks det efter insamling av mer/annan data ha visat sig vara lägre förekomst av biverkningar än vad man först trott från deras data till amerikanska FDA. Det kan ju givetvis tänkas skilja sig något utifrån olika populationer (ett exempel på samspel med lokala miljömässiga och genetiska faktorer beskrev jag för pandemrix på Twitter tidigare – jag har även ett längre inlägg om det som jag ska försöka lägga upp)
 
 

2) Johnson & Johnsons adenovirus-vektorbaserade vaccin – färre biverkningar efter dos 2 & färre hos äldre

Johnson and Johnson (J&J) har i januari publicerat fas 1-2-data i New England Journal of Medicine (tråd om denna data här):
  • Inga grad 4-biverkningar återfanns i någon grupp. En eller fler systemiska följdsymptom sågs bland runt >60-80% av de yngre deltagarna (kontra >20% med placebo), att jämföra med ~50 bland de i äldre kohorten (~20% med placebo) (se figur 1).
  • Vanligaste biverkningarna var huvudvärk, trötthet och myalgi, utöver lokal smärta på injektionsstället.
  • Feber sågs hos 15% i den yngre lågdosgruppen, och 39% i högdosgruppen. Färre hade feber i den äldre gruppen (4 respektive 9%).
  • Överlag finner de alltså att de äldre hade lägre grad av biverkningar, något som lite tidigare liknande vaccinstudier, t.ex. Modernas, finner.
  • Biverkningarna uppträdde som regel samma dag eller dagen därpå, och avtog som regel inom 24 timmar. 80% tog febernedsättande.
  • Noterbart var att nivåerna av biverkningar var lägre för dos två, något som är motsatt dos-biverkningsmönstret för Pfizers & kanske särskilt Modernas vaccin.
  • Se även denna tidigare sammanfattning på Facebook (lite daterad nu, handlar mest om Moderna, Pfizer och AstraZeneca).

3) Ryska SputnikV-vaccinet baserad på adenovirusvektor

Ryska SputnikV-vaccinet ger ev. i stället högre andel biverkningar efter den andra dosen, enligt den tidigare fas 1-2-studie som publicerades i The Lancet. Detta var dock utifrån en ganska liten studie (76 deltagare), och en annan skillnad är ju som sagt att man där ger olika adenovirusvektorer varje gång. Mer data än så saknas ev. för detta vaccin, som dock tycks uppvisa god effektivitet (92% enligt denna Lancet-artikel).
 

4) Pfizers vaccin – biverkningar vanligare efter dos 2 & bland yngre

I Pfizers fas 3-studie i New England Journal of Medicine (NEJM) inkluderade de data på reaktogenicitet från 8182 deltagare
  • Överlag var lokal smärta ovanligare bland äldre (71% efter dos 1; 66% efter dos 2) kontra yngre (83 respektive 78%).
  • Svår smärta på injektionsstället sågs bland <1% av fallen.
Systemiska biverkningar rapporterade oftare bland de yngre (åldersgruppen 16-55) jämfört med äldre (>55 år). Vanligast var trötthet och huvudvärk, hos 59 respektive 52% bland de yngre efter dos 2; och hos 51 respektive 39% bland de äldre. Siffrorna bland placebo var här 23-24%. Svåra adverse events observerades i princip hos lika många i vaccin- som placebogruppen (0.6 kontra 0.5%)
  • Svår trötthet observerades bland ~4% av vaccinmottagarna. De hade även några fall av lymfadenopati, men det gick som regel över inom 10 dagar.
Förekomst av andra systemiska biverkningar bland de yngre (16-55 år) kontra äldre (>55 år):
  • 16% feber ≥38℃ bland de yngre; 11% bland de äldre.
  • 0.2% feber 38.9-40℃ (2 hade feber >40; även 2 i placebogruppen)
  • Fler yngre använde febernedsättande (28% efter dos 1; 45% efter dos 2; att jämföra med 20% respektive 38% bland de äldre).
Mer om effektiviteten av Pfizers vaccin utifrån deras fas 3-studie i NEJM i denna Twitter-tråd. Läkemedelsverkets monografi om Pfizers vaccin, BNT162b2, även kallat Comirnaty finns här.
 

5) Modernas vaccin: biverkningar vanligare efter dos 2 & bland yngre – liksom för Pfizers vaccin

I Modernas fas 3-studie inkluderades som jag tidigare har beskrivit 30,420 deltagare, varav hälften randomiserades till vaccin (mRNA-1273). 14 134 deltagare ingick i efficacy bland vaccingruppen; 14 073 i placebogruppen.
  • Lokala reaktioner (84% efter dos 1; 89% efter dos 2) gick som regel över inom 5 dagar; ~2.6 och 3.2 dagar efter dos 1 respektive 2.
  • En betydligt mindre andel hade försenade lokala reaktioner (på/efter dag 8): flera efter dos 1 (0.8%) kontra dos 2 (0.2%), såsom rodnad och ömhet.
  • Systemiska reaktioner sågs hos ~55% efter dos 1 och ~79% efter dos 2. Även grad 2 och 3-reaktioner ökade i frekvens med dos 2 (16.5->38.1% respektive 2.9->15.8%). Mycket likt ovanstående vaccin sågs feber hos runt ~15% av deltagarna – nästan uteslutande efter den 2:a dosen (se figur 2 här).
  • De systemiska reaktionerna varade i snitt 2.9 och 3.1 dagar efter dos 1 respektive 2.
  • Även för Modernas vaccin var både injektionslokaliserade och systemiska biverkningar vanligare hos yngre (18-65 år) än äldre (>65 år) individer.
  • 0.5% av deltagarna i placebogruppen och 0.3% i aktiva mRNA-1273-gruppen hade en så svår reaktion att de inte tog den andra dosen; <0.1% av deltagarna hade så svår reaktion att de avbröt studiedeltagandet.
  • Hypersensitivitet sågs bland 1.5% i vaccingruppen och 1.1% bland placebogruppen. Bells Palsy sågs bland 3 i vaccingruppen och hos 1 i placebogruppen. Denna låga förekomst har till amerikanska folkhälsomyndigheten (FDA) beskrivits som i nivå med den risk som ses för allmänbefolkningen under den studerade tidsperioden (dvs. om man studerar en tillräckligt stor population så uppträder vissa hälsotillstånd även av slumpen)
Mer om effektiviteten av Modernas vaccin utifrån deras fas 3-studie i NEJM här. Lämedelesverkets monografi om Modernas vaccin finns här.
 
 

6) Mycket låg risk för anafylaxi med de mRNA-baserade vaccinen

Enligt en ny studie i JAMA med data från perioden 14:e dec 2020 till 18:e jan 2021, och ~10 miljoner givna doser av Pfizers vaccin, och ~7.6 miljoner doser av Modernas vaccin, kunde CDC identifiera 66 fall av anafylaxi (47 av dessa efter Pfizers vaccin; 18 vårdades på IVA).
  • Risken för anafylaxi var därmed 4.7 per miljon doser med Pfizers vaccin och
  • 2.5 fall per miljon doser med Modernas vaccin.
Författarna skriver själva “When considered in the context of morbidity and mortality from COVID-19,9 the benefits of vaccination far outweigh the risk of anaphylaxis, which is treatable“.
 
Slutligen har Deutsche Welle haft en utmärkt genomgång om rapporterna kring att vissa dödsfall skulle vara orsakade av vaccinen. De finner inte att det finns någon koppling. De lyfter vidare t.ex. faran med att titta på de fall som rapporteras i amerikanska systemet VAERS (man kan inte använda datan rakt av), och Belgiens hälsomyndigheten kom t.ex. med följande bedömning, för 14 fall där (alla >70 år; 5 >90 års ålder):
The fact that the reported deaths did not present a common clinical picture is a rather reassuring element, as is the fact that the deaths occurred after a variable period of time,” the FAMHP told the Brussels Times, adding “to date, no causal relationship has been formally found” with the COVID-19 vaccine.”
 
Med vänliga hälsningar,
 
Jonathan Cedernaes
 
Leg. läkare, PhD/senior forskare

 

AstraZenecas biverkningsprofil, figur 1 från Folegatti et al. The Lancet, 2020:

Förekomst av feber efter AstraZenecas dos

Modernas biverkningsprofil, figur 2 från Baden et al., NEJM. 2021

Modernas biverkningsprofil, figur 2 från Baden et al., NEJM. 2021

Halva vaccindoser och ev. mekanismer för en superspridare

• Vaccinering minskar kanske mängden virus som utsöndras av de som ändå smittas, visar ny modellerad data från Israel.
• En publicerad fas 2-studie visar att en halverad dos av Modernas dos ger samma antikroppssvar som den nuvarande 100 µg-dosen.
• Därtill tycks även de utan antikroppar efter genomgången COVID-19 få bra svar på åtminstone Pfizers vaccin.
• Preprints visar därpå att vaccinering av lärare kan bidra till att minska utbrott i skolor, och både utomhussporter liksom användning av munskydd är associerat med mindre risk för smitta i skolsporter.

1. Vaccinering minskar kanske mängden virus som utsöndras av de som ändå smittas i Israel

Vaccinen är ju ffa. inriktade på att förhindra symptomatisk sjukdom, även om data från ffa. Moderna och AstraZeneca har pekat på att de kan minska risken för asymptomatisk smitta. I en ny preprint-studie har de tittat över tid på CT-värdena för 16,297 positiva PCR-test bland den vaccinerade åldersgruppen (60+) jämfört med en inte vaccinerad grupp (40-60 år).

  • De finner att före 15:e januari (dvs. före en större del av de äldre fått en eller två doser vaccin), så var det ingen signifikant skillnad i CT-värdena mellan dessa två åldersgrupper. Efter den 15:e januari så ser de däremot högre CT-värden (dvs. reflekterar lägre virusmängd) i de 60+ kontra 40-60-årsgruppen.
  • Analysen är jämförbar vad avser PCR-reaktionen, då den utgår från ett lab med ett enda PCR-kit (runt 10,000-20,000 prover per dag; runt 30% av de i Israel; för Orf1_ab-genen). I sin preprint nämner de även hur de i slutet av december bara hade 5% av B.1.1.7-varianten, för att den 18:e januari ha 50% av denna variant bland testade prover
  • De hade ju inte vaccinstatus på individerna, så de gjorde därefter olika linjära test som också stödde deras teori om att vaccinering minskar virusmängderna.
  • Sammantaget tyder deras data på att virusmängderna efter vaccinering minskat med 1.6 till 20 gånger hos de som trots vaccinering, blivit smittade med SARS-CoV-2 (som nyligen rapporterat är det mycket få individer som fått SARS-CoV-2 av de som vaccinerats i Israel; hittills har bara 0.1% av vaccinerade individer blivit smittade, i en studie på runt en halv miljon vaccinerade individer)
  • Begränsningar är att det här är en modell, att de inte kan knyta datan till faktiskt vaccinationsstatus på individnivå, och att de t.ex. antar att vaccinet är lika effektivt på olika åldersgrupper (det senare tyder dock Pfizers egna data på).

2. Högre virusmängder tycks ge större risk för sekundärsmitta, och påverkar symptomutveckling och inkubationstiden

Intressant nog visar samtidigt en ny studie i Lancet Infectious Diseases (på 314 patienter, 282 kluster och 753 kontakter) att virusmängden hos indexfallet påverkade risken för sekundärsmitta (secondary attack rate, SAR):

  • SAR var 12% vid virusmängder under 1 miljon viruskopior/mL
  • SAR var i stället hela 24% vid virusmängder över 1 miljon viruskopior/mL (med 30% ökning med 10-falding ökning av virusmängderna)
  • SAR steg med åldern på den person som exponerades (1.02 per år)
  • Av 421 kontakter som var asymptomatiska vid baseline, blev 43% senare symptomatiska. Även här påverkade virusmängderna, så att de som hade färre än 10 miljoner viruskopior/mL hade 38% risk att bli symptomatiska, medan de över 10 miljoner kopior/mL hade 66% risk. För mer om asymptomatiska kontra presymptomatiska, se gärna min kommande genomgång här (eller tills vidare denna Twitter-tråd jag har gjort)
  • Inkubationstiden bland kontakterna påverkades också av virusmängderna: <10 miljoner/mL gav 7 dagar; 6 dagar för de med 0.01-1 miljard viruskopior, och 5 dagar för dem med initial virusmängd över 1 miljard/mL.

3. En mindre andel står för en betydligt större proportion av aerosolproduktionen – en superpridarmekanism?

En annan faktor som visar sig vara avgörande är att vissa individer andas ut mer viruspartiklar än andra. I en ny studie i tidskriften PNAS, av Edwards et al., undersöktes utandningsluften hos 194 friska individer.

  • De fann en skillnad på faktor 1000 i hur stor mängd bioaerosol som individerna andades ut:
  • 18% av individerna kunde sägas stå för 80% av den utandade bioaerosolerna bland de undersökta 194 individerna – som de skriver då är analogt med fördelningen att 20% tycks sprida 80% av smittan – s.k. superspridning (tekniskt sett sågs denna cutoff vid 156 partiklar utandat per liter luft). Se här lite om superspridning (länkar till läkargruppen; ska lägga upp som post här sen).
  • I PNAS-studien fann de även att ålder och BMI ökade mängden utandade aerosol (åtminstone i en indelning utifrån de med lägst bmi-år, dvs. BMI multiplicerat med ålder; se figur 2). Alla med BMI <22 och ålder <26 år hade låg mängd utandade aerosoler.
  • I en primat-modell fann de även att infektion med SARS-CoV-2 ökade mängden bioaerosoler som producerades i utandningsluften (mängden aerosol korrelerade med mängden virus och minskade när virusmängderna gick ner – liknande fynd sågs när de infekterade med tuberkulos). Detta sista fynd – där partiklar i utandningsluften var högst när virusmängderna var högst – spekulerar de i kan påverka i vilken del av infektionsförloppet som en smittad individ har som störst risk att föra smittan vidare genom aerosolsmitta.

4. Ny fas 2-studie från Moderna tyder på att en halverad dosmängd ändå ger ett likartat starkt antikroppssvar

Sen har Moderna en fas 2-studie som precis blivit accepterad i tidskriften Vaccine, där de visar att deras vaccin ger likvärdiga nivåer av antikroppar även när doserna halveras (dvs. 50 i stället för 100 µg per dos).

  • Effekten sågs både hos de yngre (18-55) och äldre (≥55 år) individerna (300 individer ingick i vardera grupp).
  • I varje grupp hade individer i denna studie randomiserats till att få vaccinet i full dos (100 µg), halv dos (50 µg) eller placebo.
  • De tittade på immunsvaren dag 1, 29 (före dos 2), 43 och 57. De mätte spike-antikroppar och serumneutraliserande antikroppstitar mot SARS-CoV-2-viruset.
  • Vanligaste biverkan här var huvudvärk och trötthet, särskilt efter dos 2, och upplevdes av runt hälften av individerna (ev. deskriptivt något färre bland de som fick lägre kontra högre dosen)
  • 14 dagar efter andra dosen var neutraliserande antikroppstitern maximal i bägge dosgrupper (50 och 100 µg), dvs. 5-6 gånger högre än för konvalescenssera som de hade med som jämförelse (~1700-1900 kontra 321). Nivåerna höll sig stabila till dag 57 (längre än så rapporteras ej)
  • Bland de yngre hade 70 och 83% serokonverterat på doserna 50 respektive 100 µg efter 29 dagar (dvs. före dos 2). Bland de äldre var siffrorna 61 respektive 70% då.
  • Något som då i sammanhanget kan antas belysa betydelsen av den andra dosen: De fann att alla individer som fick vaccinen (oavsett dos) hade serokonverterat dag 43, dvs. 14 dagar efter den andra dosen.
  • Att göra denna halvering kan därmed öka antalet doser man kan få via Moderna, men risken är samtidigt att skyddet kanske ändå är något sämre när de nya mer smittsamma varianterna (escape variants) börjar sprida sig mer (ffa. B.1.351 och P.1; B.1.1.7 tycks ej påverka mRNA-vaccinen). De lyfter i studien att immunologiska korrelat saknas, så det är svårt att översätta en “enkel” mätning av antikroppar till faktiskt skydd mot COVID-19.
  • De har en pågående utvärdering av dessa doser upp till 13 månader, och nämner även deras större studie COVE – den senare använder dock bara dosen 100 µg tycks det som.

5. Efter tidigare infektion stiger nivåer av antikroppar kraftigt efter första dosen vaccin (boost-effekt), även hos de som tycks sakna antikroppar efter genomgången COVID-19

Tidigare i COVID-19-läkargruppen har jag beskrivit hur man hos patienter med tidigare COVID-19 kan se att antikroppsnivåerna stiger kraftigt redan efter första dosen. Det finns nu flera sådana studier, länkar till Saadat et al., Krammer et al. och Stamatatos et al.

  • En ny studie i Eurosurveillance visar delvis detta, men även att effekten syns efter Pfizers vaccin BNT162b2 även också för de som inte hade mätbara N-antikroppar efter en konstaterad eller misstänkt infektion.
  • Det baseras bara på 17 observationer (varav 11 var de som var IgG-negativa), men är också i linje med att N-antikropparna går ner fort över tid (fortare än S-antikropparna), och inte behöver spegla förlorad immunitet (se mellersta bilden nedan)
  • Författarna lyfter samtidigt en annan studie på 6,614 deltagare, som visar att även om risken för infektion är 83% lägre efter en tidigare genomgången infektion med SARS-CoV-2, så föreligger ju därmed ändå en viss risk (preprintstudie här).
  • Studien av Krammer et al. visade  (Denna studie publicerades senare i New England Journal of Medicine).

6. Hur man säkert öppnar skolor – bl.a. betydelse av att vaccinera lärare och ytterligare stöd för effekt munskydd i skolmiljö?

Sen kommer slutligen en preprint som modellerar hur man säkert kan öppna skolor igen (för en tråd kring detta utifrån CDCs och ECDCs rekommendationer, kan ni läsa lite här). I den nya studien, bl.a. gjord av Carl T. Bergstrom, finner de att följande faktorer kan vara viktiga för att reducera smittspridningen:

  • Växelvisa klasscheman (t.ex. för kontra eftermiddagar; så kallade kohorter)
  • Proaktivt testande av personal/lärare; och i gymnasiet även av barn
  • Vaccinering av lärare och övrig personal tycks ha en mycket påtaglig effekt (se nedersta bilden nedan), även för studenternas skull. Detta antar att vaccinen även minskar transmissionen av SARS-CoV-2, som enligt ovan tycks vara fallet (även utifrån preliminär data från Moderna, samt utifrån AstraZenecas data kring asymptomatisk spridning)
  • De belyser även hur man får synergistiska effekter av att samtidigt testa ofta (t.ex. två gånger i veckan) och att köra kohorter.
  • Många av dessa studier kring skolor försöker belysa att riskerna med skolor kan öka pga. de nya mer smittsamma varianterna. Här belyser de att riskerna i skolan ändå kan hållas låga, ifall man lyckas hålla samhällsspridningen låg (det skriver även ECDC, se min tråd ovan). Detta är på inget sätt en definitiv sanning utan då ovanstående är en modell och endast i preprint-format (som en del annat i detta inlägg, behöver fynden beaktas med försiktighet).

Carl Bergstrom har en Twitter-tråd om dessa fynd här, där han bl.a. belyser osäkerheter. De har även skapat en webbapp som man kan använda för att modellera detta själv, för lägre skolklasser, och för gymnasier. Notera för övrigt att denna preprint tycks ha viss anknytning, men utan finansiella intressen, till test-företaget Color (Bergstrom deklarerar det tydligt på Twitter). Apropå skolor har även en ny preprint-studie kommit där de bland 991 skolor (152,484 atleter och 2565 fall av COVID-19), finner att:

  • Utomhussporter var associerade med lägre risk för COVID-19 jämfört med inomhussporter (46% lägre riskincidens för utomhus kontra inomhus). Samtidigt var riskincidensen lägre (22%) för icke-kontakt kontra kontaktsport, men en riskminskning sågs dock ej för lagsporter kontra individuella sporter (P=0.49).
  • Användning av munskydd var också associerat med lägre riskincidens (47-64% lägre riskincidens för vissa sporter; nära signifikant för t.ex. fotboll och dans).
  • Notera att detta också än så länge bara är en preprintstudie (dvs. ej externt granskat och ej accepterat i vetenskaplig tidskrift).
  • ECDC har i detta sammanhang igår släppt en uppdaterad guideline för när munskydd kan användas, och

CDC gjorde slutligen nyligen en studie som visar att två munskydd ovanpå varandra kan ge bättre effekt och då åtminstone på (obs!) modelldockor reducera exponering för partiklar:

  • När en extra tygmask användes ovanpå ett medicinsk munskydd för en simulerad källa minskade den kumulativa exponeringen av 0.1–7 μm stora (aerosolsimulerande) partiklar med 82%. Minskningen var 83% när mottagaren använde dessa principer. När både mottagare och källan bar dubbla munskydd eller hade dem vikta på ett bättre sätt så minskade exponeringen ~96%.
  • Den bättre vikningen innefattar i princip att munskyddens snörning går annorlunda (korsat som ett korrekt skosnöre i stället för parallellt bakåt över huvudet – se panel c).
  • Det finns en rad begränsningar med denna sista studie, som att den gjordes på dockor, att den bara testade en typ av medicinskt och tygmunskydd, och att vissa kan ha svårare att bära två munskydd.

Som jämförelse för dessa två sista punkter: I Österrike tycks barnen testas två gånger i veckan, och barn tillåts bara gå i skolan om de går med på testning. Munskydd bärs också och FFP2 (K95) för de som är över 14 års ålder. Österrike har precis i skidorten Tyrolen haft ett utbrott av den mer allvarliga varianten B.1.351. B.1.1.7 är också allvarlig, men risken för utebliven vaccineffekt är större med B.1.351, bevisligen så med AstraZenecas vaccin, dessvärre.

Med vänliga hälsningar,

Jonathan Cedernaes
Leg. läkare,
PhD/senior forskare

Nedan visas data från preprintversionen av studien av Krammer et al – de som har haft tidigare COVID-19 får ett starkare antikroppssvar på en första vaccindos:

Antibody response in seropositive vs. seronegative (infection-naive) participants, preprint data. Krammer et al. 2021 DOI: 2021.01.29.21250653v1